21 mars åkte Karin Nygårds upp till Åre skola för att introducera kod i förskoleklass, år 2 och år 4.
Östersundsposten var på plats och gjorde ett reportage.
21 mars åkte Karin Nygårds upp till Åre skola för att introducera kod i förskoleklass, år 2 och år 4.
Östersundsposten var på plats och gjorde ett reportage.
Digitala Skollyftet är en är en öppen digital fortbildning som vänder sig till skolsveriges alla lärare, skolbibliotekarier, skolledare m.fl som genom sin medverkan bidrar till att skapa det digitala lärarlyft vi som verkar i skolan vill se och behöver. Vid den 7 träffen hade Karin Nygårds och jag (Terese Raymond) äran att vara inspiratörer. Nedan kan ni se videon och läsa vårt inledande brandtal för verklig digitalkunskap i skolan.
Vi anser att digital kunskap är fundamental för att vara delaktig i dagens och morgondagens samhälle.
Digital kunskap innefattar, som vi ser det, mycket mer än den rent praktiska användningen av digitala verktyg och är inte heller beroende av att arbeta vid en skärm.
Att vara medborgare i ett digitalt samhälle ställer nya krav på kunskaper och förmågor, än vad som hittills varit nödvändigt. I dag räcker det inte att kunna skriva och läsa och räkna. Vi måste också kunna;
hantera ett ständigt flöde av information,
göra adekvata beslut beträffande vår säkerhet och integritet,
hantera att vårt eget material blir tillgängligt för andra och samtidigt lära oss hantera andras material på nätet,
avgränsa användandet och inte låta all vår tid konsumeras av tekniken.
Det är enkelt att tro att barn har digital kompetens eftersom de ofta och till synes obehindrat använder teknik i form av datorer, mobiler och läsplattor. Men det finns en risk att barnens digitala kunskap bara är ytflyt, det finns ingen djupare förståelse.
I läroplanen för grundskolan finns det gott om belägg för att använda datorer och digitala verktyg i så gott som samtliga ämnen. Och i de övergripande kunskapsmålen (Kapitel 2.2) står att eleverna ska kunna använda modern teknik som verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.
Kunskap om digitala verktyg innebär mer än att kunna skriva dokument i word eller göra en powerpoint. Att lämna eleverna ensamma på google, att själva sortera informationen är lika galet som att skicka ut dem oguidade i ett bibliotek och förvänta sig att de ska lära sig något.
Att hantera den digitala världen kräver andra kunskaper och förmågor än de vi har med oss från den gamla skolan. Vi måste alla lära nytt för att hantera detta.
Grunden för att förstå och hantera det digitala samhället, är kunskaper om kod.
Den som vet hur datorer fungerar och kommunicerar, kan göra bättre avvägda beslut om sitt agerande på internet. Genom förståelse för kod kan man också bättre förstå de beslut som andra fattar, beträffande lagar och regler runt internet och programvara.
Framtiden är inte en fast punkt vi är på väg mot, det är något vi skapar tillsammans. Den kodkunnige kan vara med i formandet av vår gemensamma framtid. Den okunnige är utelämnad till att förlita sig på att utvecklingen går åt rätt håll.
En viktig uppdrag som skolan har är att överbrygga ojämlikheter i samhället.
Oavsett bakgrund och kön ska skolan ge alla elever samma förutsättningar till vidare studier och yrkesval. Om vi inte skriver in kunskaper om kod och det digitala samhället, i läroplanen, riskerar många grupper fortsätta stå utanför.
Det saknas kvinnliga studenter på de tekniska linjerna och det är ont om kvinnor i teknikrelaterade yrken. Genom att föra in teknik och programmering tidigt i grundskolan, kan vi motverka gamla könsstereotypiska mönster.
Vi saknar krav på verklig digital kompetens i dagens läroplan, däribland programmeringskunskaper, som vi anser är grunden för den digitala kompetensen.