Tagg: Digital Lgr11

Digitalt Modersmål

I en digitaliserad värld blir avstånd mindre viktiga. Kontakten med områden där modersmålet talas, blir lättare att upprätthålla. Kursplanen anger att eleverna genom undervisningen ska ges förutsättningar att utveckla sin kulturella identitet och bli flerspråkiga. För de elever som just kommit till Sverige kan internet vara en hjälp att bibehålla kontakten, medan elever som inte har någon egen relation till språket kan få en chans att utveckla just det.

Språk, kultur och normer

Av de ca 60 olika modersmål som det undervisas i, i Sverige, är det många som saknar läroböcker och andra texter att använda i undervisningen. Här kommer internet in som en stor möjlighet. Inte bara som källa till texter, utan även som förmedlare av kultur och normer. Genom att ta del av sociala medier på modersmålet kan eleverna få en insyn i hur jämnåriga lever och samtalar sinsemellan.

Filter och källkritik

Det faktum att sociala medier inte ens är tillåtet över allt är ytterligare en dimension till att förstå den kulturella bakgrund till modersmålet. Varför väljer Erdogan att blockera Twitter? kan ge en mångfacetterad diskussion genom att läsa om rapporteringen från turkiskt och svenskt håll. En annan ingång kan vara att diskutera varför Youtube som är bland det vanligaste tjänster unga i Sverige använder, är blockerat i flera länder. Genom kunskaper i modersmålet kan eleverna ta del av förstahandskällor och blir på så sätt en viktig tillgång i det källkritiska arbetet i skolan.

Kompletterar texter

Att läsa webbtexter finns inte med i det centrala innehållet förrän i årskurs 7-9, men det betyder inte att det inte kan behandlas innan dess. I kommentarmaterialet påpekas att det är att ”texter som kombinerar ord, bild och ljud” inte måste vara en text i traditionell mening, utan kan lika gärna vara ett dataspel till exempel. Hur modersmålet används i spel kan vara en väg att prova för att bygga på elevernas tvåspråkiga identitet.

Programmera på modersmålet

För elever med mindre utvecklade språkkunskaper i modersmålet kan programmering vara ett sätt att jobba med ordkunskap. Programmering kräver inte stora textmassor men att vi hittar precisa och exakta ord, vilket gör att vi kan resonera kring ordens betydelse för att hitta rätt. Prova att styra varandra med egen skriven kod på arabiska, för att se om kompisen gör det som är avsett.

Lektionstips

Här på Teacherhack finns ett lektionstips som handlar om Scratch som språkutvecklande arbete.

Läs mer

Digital Matematik

Grunden för den digitala världen är matematiken. Det hör vi redan på ”digitala” som kommer från det engelska ordet för siffra (digit).

Behov av snabba beräkningar

Det är med det binära talsystemet som all datakommunikation är uppbyggt och vore det inte för att militären behövde göra snabbare matematiska uträkningar, hade vi kanske inte haft datorer idag.

Matematik i digitala utmaningar

Så, på vilket sätt påverkas matematiken av det digitala samhället? Vi har fått en mängd nya verktyg att jobba med. Barn kan redan från tidiga år lära sig räkna genom appar och det finns allt från effektiva program som övar multiplikationstabeller, till häftiga matteäventyr att lösa på dator.

Programmering

Den stora skillnaden för matematikämnet är om vi plockar in programmering som ett element i matteundervisningen. Programmering kan användas på olika sätt. För yngre barn handlar det mest om att träna matematiskt tänkande genom att använda appar och robotar. För äldre elever kan man ta in det datalogiska tänkandet, problemlösandet, som något användbart i hela matematikundervisningen. Genom att träna sig på att hitta mönster, göra generaliseringar och algoritmer, tränas eleverna på att lösa problem av skiftande slag.

Läs mer

På Skolverkets sajt Omvärldsbloggen har Stefan Pålsson har skrivit om Matematik för den digitala generationen.

Kommentar: Texten är inte helt färdig. Vi vill gärna skriva mer om datalogiskt tänkande som grund för problemlösning.

Digitalt Moderna språk

Även om engelskan är det dominerande språket på internet, så är alla språkkunskaper självklart viktig kompetens i en värld där vi ofta samverkar med folk på andra platser än vår egen. Språk är källa till förståelse på fler plan än de strikt språkliga. Genom att kunna fler språk går det att få inblick i andra system och lite mer hur andra tänker.

Nyckel till förstahandskällor

Med språkkunskaper kan man söka fakta direkt, och inte bara förlita sig på översatta andrahandskällor. Vi kan läsa nyheter, ta del av kulturutbud och på ett mer direkt sätt få kontakt med människor på andra platser på jorden. Det här är en viktig del i förmågan att analysera källor och värdera information från olika perspektiv.

Språket i sociala medier

I skolverkets kommentarmaterial kan vi läsa att den nya kursplanen betonar vikten av att ta vara på språket i omvärlden, till exempel i medier. Här är internet ett fantastisk resurs. Flera skolor använder Skype in the Classroom för att kunna kommunicera med andra i samma ålder. Bloggar, e-mail och sociala medier är andra sätt att enkelt ha utbyte med skolor i andra länder.

Läs mer om Skype i Classrummet i Sari Jylhas text här på Teacherhack.

Autentiska situationer

Internet ger oss möjlighet att hitta relevanta texter för att förstå och tolka innehållet i talat språk och olika slags texter. Tack vare internet kan vi ge eleverna autentiska situationer där de får formulera sig och kommunicera i tal och skrift.

Språkliga strategier

Med hjälp av digitala verktyg kan vi synliggöra elevernas språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda, genom att spela in kommunikationssituationer som tidigare var svåra att fånga.

Anpassa språket

Genom att använda olika typer av kommunikationsvägar och webbsidor får eleverna anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang. Hur uttrycker sig tyska ungdomar på sociala medier? Hur skiljer sig franskan åt på Twitter och i Le Figaro?

Ökad förståelse

Eleverna kan lättare reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där språket används, när vi med hjälp av internet kan få direkta kanaler in i språkets värld.

Digital Idrott och Hälsa

Idrott och hälsa kan så klart dra nytta av digitala verktyg som till exempel geocaching för orientering, eller aktivitetsarmband för att logga fysiska aktiviteter. Om vi inkluderar kunskap över hur vi kan leva hälsosamma digitala liv i begreppet digital kompetens så öppnas nya möjligheter för ämnet.

Motverka stillasittande

Med jämna mellanrum kommer larmrapporter om ökad fetma hos barn och oron för ett ökat stillasittande som följd av ett ökat skärmanvändande. Arbetsmiljöverket skriver till och med om datorer i skolan och hur man undviker datorrelaterade besvär redan i skolåldern. Ett syfte med undervisningen i idrott och hälsa är att eleverna ska utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan påverka sin hälsa genom hela livet. Teacherhack föreslår därför att idrotten – utan att moralisera – tar hand om den digitala kompetensen som handlar mer om vårt fysiska välbefinnande i ett allt mer digitalt samhälle. Med utgångspunkt i Arbetsmiljöverkets effekter av långvarigt stillasittande och datorer i skolan kan eleverna resonera om hur de bäst ska lägga upp sina dagar.

Programmera rörelse

Att förstå ett par enkla kommandon och den grundläggande logiken i att bygga med kod är en del av en digital kompetens. Idrott och hälsa kan innehålla lekfulla uppdrag som går ut på att skapa rörelse på olika sätt. Det kan till exempel handla om att programmera dans.

Här på Teacherhack finns ett lektionstips som lär ut en förenklad bild av internet med hjälp av Internetkull!

Digital Hem- och konsumentkunskap

Självklart påverkas Hem- och konsumentkunskap av att vi har tillgång till internet, inte minst påverkas arbetsformerna genom inspelade genomgångar och olika sätt att redovisa digitalt. Om det berättar vår inspiratör Maria Hagblad i sitt inlägg och delar med sig av sina resurser.

Värdera val och handlingar

Ser vi till ämnets tre olika syften har digitaliseringen störst påverkan på syftet ”värdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling.”

Medveten konsument söker

Med internets intåg i våra liv har konsumentkunskapen kommit att få en mer aktiv roll i mångas liv. Från att bara finnas i form av Plus på TV eller Råd&Rön i tidningsform, har vi nu en mängd olika jämförelsesajter för allt från resor till eltandborstar. Vi kan lämna omdömen på böcker vi läst, elektriker vi anlitat och personer vi handlat av på Tradera. Möjligheterna till att vara en medveten konsument är stora idag. Många unga använder redan PriceRunner eller Prisjakt för att jämföra priser. Det är dock ingen självklarhet att alla kan och inte heller att de kan använda sidorna på ett mer medvetet sätt. Det är långt ifrån alltid alla kostnader syns i en sökning. Vilken slags leverans som tillkommer kan variera, både i pris och bekvämlighet, för att inte tala om ur hållbarhetsperspektiv.

Näthandel och miljöfrågor

Att näthandel till exempel, kan ha en negativ inverkan på miljön, är värt att ha med i beräkningarna för bästa konsumtionsalternativet. Kanske kan det vara värt att köpa ett par skor för 100 kr mer, om det besparar miljön en lastbilstransport? Att det tillkommer tullavgifter vid köp från vissa länder och att det kan vara väldigt bökigt att returnera en vara som det är något fel på, är också värt att ta med i kalkylen.

Näthandel och konsumenträtt

Kunskaper om vilka lagar som gäller och vad man ska göra om man får problem med något man köpt på nätet är snårigt men viktigt att lära sig. Liksom att lära sig se skillnad på seriösa och oseriösa annonser kan vara ett sätt att värdera val och handlingar som konsument. Här finns gott om samarbetsmöjligheter mellan samhällskunskap, hem- och konsumentkunskap, svenska och bild till exempel.

HK-portalen är ett digitalt läromedel för Hem- och konsumentkunskap. Där finns en mängd bra resurser och länkar till  material.

Digital Engelska

Engelska är det dominerande språket på internet. Barn möter engelska via spel, appar och film från tidig ålder.

Nya arenor

Många unga möts online i olika spelvärldar och forum och kommunicerar på engelska både i skrift (chatt) och i tal. Det är vanligt att se instruktionsfilmer ”tutorials”, på YouTube för att lära sig nya saker. YouTube har också en helt egen genre av filmer ”Let’s play” där personer spelar dataspel och kommenterar sitt spelande. Den mest berömda är i nuläget PewDiePie, som är svensk men gör sina filmer på engelska. Han har miljoner tittare över hela världen. Att bli ”YouTubekändis” är idag en möjlig karriär och helt tydligt en lukrativ sådan om man lyckas. Vi har alltså en hel del nya arenor att använda engelska på. Interaktion på internet går oftast fort och ställer krav på att man både ska förstå och hitta ord omedelbart.

Behov av engelska i vardagen

Att bygga vidare på elevernas egna konsumtion och möta deras behov av kommunikationsmedel borde vara ett bra sätt att förhöja lusten att lära sig mer. I Vad gör unga på nätet? (sidan 88) beskriver Elza Dunkels mötet med en elev i åk 8, som skolkade mycket och fick IG i bland annat engelska. Det eleven gjorde när hon skolkade, var att läsa och översätta engelska på en rätt avancerad nivå. Hade eleven kunnat lockas till skolan om läraren lyckats fånga upp den informella kunskapen i engelska? Det kan vi inte veta, men Skolverket betonar i sitt kommentarmaterial till engelska att man ska ta vara på språket i omvärlden, till exempel i olika medier. ”Detta är ett ställningstagande som grundar sig både på forskning och på Skolverkets undersökningar som visar att motivationen och lärandet ökar när eleverna får tillgång till ett intresseväckande och levande språk från olika sammanhang” (sidan 6).

Här på Teacherhack finns flera lektionstips på temat träna språk via digitala utmaningar. Till exempel Analys av Facebooks datapolicy och Scratch som språkutvecklande arbete.

Sökstrategier för världsmedborgare

Förutom att ämnet är relevant och att användandet av digitala verktyg och internet kan höja motivationen, så har engelskan en viktig position för att stärka elevernas demokratiska deltagande i en digital och globaliserad värld. Genom kunskaper i engelska kan man ta del av andra länders nyheter, lagtexter, forskning och annat av intresse, utan att vara beroende av översättare. I ett lektionstips för historia (Webbens resurser WW1) funderar eleverna över vilka olika källor de får ta del av genom att kunna söka på olika språk. Engelskan är nyckeln till massvis av information.

Digital Bild

Bildämnet är ett av de viktigaste ämnena i det digitala samhället. Vi översköljs av bilder och filmer så fort vi öppnar en webbläsare.

Högre krav på visuell kompetens och källkritik

Vi kan själva producera eget innehåll i större utsträckning idag än för bara ett par år sedan. Det ställer högre krav på vår visuella kompetens. Vi måste bli mer källkritiska även till bilder och filmer. Med digitala verktyg är det lätt att manipulera bilder, men det är också viktigt att lära sig se bildval som ett sätt att styra känslor.

Unga använder bild- och videotjänster

Fundera ett ögonblick på hur det kommer sig att YouTube och Instagram är två av de största plattformarna som unga använder. Att bli youtubekändis är något som både är möjligt och för många eftersträvansvärt. På Instagram laddas det upp 60 bilder i sekunden. Enligt .SE:s Internetstatistik använder 62 procent av flickor, i åldern 12-15 år, Instagram dagligen jämfört med 45 procent av pojkarna.

Att forma sin identitet via internet

Genom den stora trenden med selfies (ett självporträtt taget med en utsträckt arm) har möjligheten till att presentera sig själv för andra, blivit ännu tydligare. Vi kan välja vilka bilder vi vill förmedla av oss själva. Det blir en snabb återkoppling genom att publiken kan gilla och kommentera. Att forma sin identitet via internet är både lättare och mer komplicerat än det var förr, när den enda offentliga bilden av tonårsjaget var bilden i skolkatalogen.

Här på Teacherhack finns ett lektionstips på temat selfies och bildanalys: But first: Let me take a selfie!

Rättigheter och skyldigheter

Återanvändning av bilder är något som finns med i kursplanen för bild, ända från 1-3. Det är dock först i 7-9 som kursplanen anger att eleverna ska möta innehållet rättigheter och skyldigheter, etik och värderingar när det gäller bruk av bilder samt yttrandefrihet och integritet i medier och övriga sammanhang. Det borde absolut finnas med redan från år 1. Att känna till att det finns upphovsrätt på nätet, samt licenser som Creative Commons som gör att man kan kringå upphovsrätten, borde ingå i den första undervisningen om bilder och internet.

Dela-kulturen

På internet frodas en speciell kultur som bygger på återanvändande av andras material, en remix-kultur. Det finns något fint i att bygga vidare på varandras material och se bilder och filmer som utvecklingsbara. Forskaren Cathy Davidson skriver i boken Now you see it, att vi borde titta mer på elevernas förmåga att hantera andras material. Det är en dimension av skapandet som fått större plats på internet och som kräver viss typ av kompetens, både när det kommer till utförande och de juridiska och etiska aspekterna.

Digital Biologi

Källkritik, hållbar utveckling och hälsa är perspektiv från biologiämnet som har hög relevans i ett digitalt samhälle. Det går till exempel att undersöka olika digitala visualiseringsmetoder för naturvetenskaplig statistik och resonera om vad de får för konsekvenser. Mer handfast är kanske samtalet om vilka naturresurser som används i den digitala teknik som omger oss. Och en viktig hälsoaspekt är hur kroppen påverkas av stillasittande skärmaktiviteter.

Ett syfte med undervisningen i biologi är att eleverna ska få möjlighet att utveckla nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Naturvetenskapliga resonemang som startar i digitala vardagsnära exempel både förenklar bryggan till ett vetenskapligt förhållningssätt och breddar den digitala kompetensen.

Kunskapskrav (åk 6)

Diskutera hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet
Årets julklapp 2014 var aktivitetsarmbandet. Med hjälp av det lagras personliga data som rörelseaktivitet, puls och sömn. Med hjälp av olika visualiseringar kan du sedan dela och tolka din hälsa. Aktivitetsarmandet kan vara ett exempel på naturvetenskapliga samtal om hälsa i ett digitaliserat samhälle.

Resonemang om naturresurser hör hemma i biologiämnet och väcker aktuella komplexa frågor om det digitala samhällets påverkan på miljön. Energikonsumtionen som digitaliseringen kräver är mer dominerande inom ämnet fysik (länk) medan kretsloppet för tekniskt avfall hör mer hemma på biologilektionen.

Resonemang om informationens och källornas användbarhet
Att kunna använda digitala verktyg som visualiseringsprogram eller informativa webbsidor är en grundläggande kunskap för att samla information. Att dessutom källkritiskt granska informationen och därigenom öva sig på att tolka en digital samtid är inte unikt för biologiämnet men så klart en viktig del av ett naturvetenskapligt förhållningssätt.

”Elektromagnetism och trådlös teknik” och ”Att prata om porr” är naturvetenskapliga frågeställningar och lektionsupplägg som inkluderar digital kompetens (länk till blogginlägg om digital kompetens).