Att komma ny till ett land, att vara ensam om att inte förstå språket, eller vara en av många och inte hitta tillräckligt med målspråkstalare att umgås med för att få tillräckligt med input, det är sådana problem som vi kan använda oss av internet för att komma till rätta med.
Digitala verktyg hjälper till att översätta nästan simultant. Vi kan klippa in hela textsjok i en översättningsapp och låta eleverna lyssna på samma texter som klasskamraterna.
I sin uppsats Hur kan skrivande med digitala resurser bidra till elevers andraspråksinlärning? skriver Gertrud Ingelman att ”Slutsatsen är att digitala resurser vid skrivande har hög potential att förbättra andraspråksinlärning, men att det kräver lärare med digital kompetens som strukturerar undervisningen, väljer lämpliga uppgiftstyper och behärskar språkteknologi.”
Även Kristina Milotic kommer till slutsatsen i sin uppsats Dator och Internet som mervärde för klassrumsundervisningen i SVA, att digitala verktyg kan hjälpa elever i sin andraspråksutveckling, givet att lärarna förstår sig på verktygen och kan använda dem på rätt sätt.
Så här skriver Hülya Basaran om sin syn på svenska som andraspråk i en digitaliserad värld. En version med beskrivning av Hülya och länkar till hennes sidor hittar du här.
”Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Men om man inte kan tänka på svenska ska man då vänta med att tänka till man har lärt sig svenska?
Självklart inte.
Med webbresurser som översättningsverktyg kan eleverna använda sitt modersmål som en resurs när de lär sig svenska. Internet har inte de normer som ett klassrum har. Internet är flerspråkigt, multimodalt och värderar inte svenska språket till den grad att den utesluter elevens modersmål eller elevens alfabet.
Elever som lär sig svenska som ett andraspråk ska tänka, kommunicera och lära på sitt modersmål samtidigt som de lär sig svenska som andraspråk. Att använda digitala verktyg och Internet när nyanlända elever som lär sig svenska och är i början av sin språkutveckling i svenska har ett högt värde när lärandet med digitala verktyg sker multimodalt och oftast med direkt återkoppling. Att se ord visualiserade, höra uttal, skriva och träna på svenska genom kontinuerlig feedback skapar självförtroende hos nybörjaren. Att kunna använda den nyförvärvade vokabulären i samtal och kommunikation i och utanför klassrummet skapar insikt i hur man kan uttrycka sig och skapa dialog och ger tilltro till elevens förmåga.
Hur länge ska vi vänta? När är eleverna redo att tillträda Internet i sitt lärande? Ska vi vänta tills de kan svenska eller ska de lära sig svenska med Internet? Lärare bör ha mod att våga använda sig av bloggar och webbresurser i elevernas lärande. När elever publicerar sina texter på Internet gör de det för verkliga mottagare vilket motiverar eleverna till att prestera bättre när uppgiften känns meningsfull. Genom att lära sig något i ett verkligt sammanhang skapar verkligheten lust och glädje för lärandet. Skolarbetet blir meningsfullt och eleverna kan använda sig av sina erövrade kunskaper utanför skolan i ett verkligt sammanhang.
Elever som läser svenska som andraspråk är också elever som känner av utanförskapet som finns i samhället i form av segregerade bostadsområden och skolor. Att sedan utesluta elever från en arena där denna segregation inte råder, att inte skapa förutsättningar för att eleverna ska utveckla läs, skriv och navigeringsförmåga på Internet handlar om att upprätthålla det utanförskap som finns i samhället. Genom att lärare skapar uppgifter där eleverna kan använda Internet och digitala verktyg som mål och medel i sitt lärande erövrar eleven kunskaper som värdesätts i samhället. Det handlar om demokrati.
