Kategori: Lektionstips

Analys av Facebooks datapolicy

Var och hur lagras min data? Vem äger min data? Vad betalar vi med när en tjänst är gratis? Den här uppgiften handlar om att läsa och analysera texter som blir allt mer vanliga i en digital vardag – datapolicys. Vid sidan av den språkliga träningen reflekterar eleven om konsekvenser av att acceptera olika typer av användaravtal.

Uppdrag

Den här lektionen utgår från Facebooks datapolicy eftersom det är ett elevnära användaravtal. Uppdraget är att läsa igenom datapolicyn och resonera om vad innehållet innebär för användarnas integritet. Förslag på diskussionsfrågor: Hur är texterna utformade? Vem äger användarens lagrade data? Hur kan tjänsten vara gratis?

Material

Tidsåtgång

En eller två lektioner

Fortsätt läsa Analys av Facebooks datapolicy

Trådlös teknik på frekvensnivå

Hur fungerar egentligen skolans trådlösa nätverk? Vad är elektromagnetisk strålning? Utsätts jag för någon slags hälsorisk på grund av trådlös teknik? Vilken betydelse har trådlös teknik haft för människors levnadsvillkor? Det här är en undersökande lektion som varvar naturvetenskaplig kunskap om elektromagnetism med källkritisk granskning av olika råd och rön.

Genomförande/uppdrag

Först måste begreppet elektromagnetism introduceras och förklaras. Efter det blir uppgiften mer undersökande och kan bland annat innehålla att skapa/rita en en modell över skolans trådlösa nätverk eller mynna ut i en kritisk granskning av olika källor med syfte att beskriva hälsorisker av trådlös teknik.

Material

  • Strålsäkerhetsmyndigheten om trådlös teknik
  • Strålskyddsstiftelsens texter (Ej länkat webbmaterial. OBS! Faktagranska!)
  • Undervisningsmaterial om elektromagnetism

Tidsåtgång

En till två lektioner

Fortsätt läsa Trådlös teknik på frekvensnivå

But first: Let me take a selfie!

Uppdrag

Analysera 2 självporträtt från olika tider och ett eget självporträtt eller en selfie. Jämför de olika uttrycken.

Material

Tidsåtgång

1-2 lektioner

Fortsätt läsa But first: Let me take a selfie!

Göra banor till Bee Bot

År 2 fick i uppgift att göra banor till BeeBot. Eleverna jobbade fyra och fyra. De fick ett stort papper, en linjal och färgpennor. Den enda ledtråden de fick var att de måste ta reda på hur långt biet går på ett tryck.

Tillsammans fick eleverna upptäcka hur man bäst mäter med en linjal och hur viktigt det är att man börjar på samma ställe varje gång.

Uppdrag

Göra egna banor till BeeBot.

Material

BeeBot.
A2 papper
Linjaler
pennor
färgpennor

Tidsåtgång

2 lektioner

Relevant centralt innehåll i årskurs 1-3

Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.

Kunskapskrav i år 3

Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder,

Använd gärna kommentarsfältet till att utveckla lektionsförslaget och beskriv era bästa tips för hur det här området kan utforskas tillsammans med eleverna. /Karin och Terese

Koda i låg- och mellanstadiet

Marina Nordin, Lärare, Utsäljeskolan Huddinge
Marina Nordin, Lärare, Utsäljeskolan Huddinge

”Eleverna fick titta på verklig kod och hur appar utvecklade sig. De trodde ofta att det var lika enkelt att tillverka apparna som att använda dem. När de fick se kod för första gången häpnade de.”

Marina Nordin är lärare i Ma/NO/Svenska och Engelska Utsäljeskolan. Hon jobbar parallellt med utveckling av pedagogiska appar och arbetar aktivt med att digitalisera undervisningen. Marina har tidigare arbetat på ett IT-företag. Här berättar hon om sitt arbete med programmering på låg och mellanstadiet.

Fortsätt läsa Koda i låg- och mellanstadiet

Introduktion till programmering i Kojo

Kojo är en programmeringsmiljö för att lära sig programmera i språket Scala. Det finns översatt till svenska av professor Björn Regnell och han har också tagit fram bra resurser för att använda både för elever och lärare.

På Sjöstadsskolan har vi använt Kojo från årskurs 2 och uppåt. Det är det verktyg vi använder i vår studie om vi kan använda programmering som stöd för inlärning av matematiska begrepp.

Här är den guide som eleverna i år 5 haft som grund när de varit lärare i årskurs 3. Planering år 3

Fortsätt läsa Introduktion till programmering i Kojo

Vad kostar mobilen?

När vi köper mobiltelefoner pratar vi mest om vilken av de nyaste modellerna som är coola och snygga. Vi undrar vad som är billigast, med eller utan abonnemang? Hur ofta ställer vi oss frågan vilken mobil som är bäst för miljön? Tänker vi på hur arbetarna som tillverkar telefonerna har det i fabrikerna?

Just nu, i skrivande stund, har det sålts mer än 3 miljoner mobiltelefoner  bara idag. Med en sådan marknad är det enormt viktigt att vi ser över hur de tillverkas, används och återvinns.

Mobiltelefonerna innehåller mineraler som dels är ändliga resurser, dels orsakar för tidig död vid brytningen av dem. Människorna som jobbar på fabrikerna där mobilerna tillverkas utsätts för kemikalier som vi anser så giftiga att vi inte får öppna ens en endaste telefon i skolmiljö, på grund av giftigheten.

Ta reda på vad vårt mobilanvändande kostar vår natur och andra människor på jorden.

Fortsätt läsa Vad kostar mobilen?

Att prata om PORR

Porr är idag bara en knapptryckning bort. Internet har en förmåga att plocka fram pornografiskt material i de mest oväntade situationer. En del av våra elever kanske bara råkat hamna på fel sida, eller sett reklam för olika porrsidor i andra forum. En del söker sig dit självmant för att utforska sin egen och andras sexualitet. Eftersom det är så närvarande i den miljö eleverna oftast befinner sig i, måste vi ta upp och diskutera porr i skolan. Det är inte så lätt, varken för lärare eller elever, men bara för det, kan vi inte ducka för uppgiften.

I den här lektionen har jag valt att utgå från ett historiskt perspektiv på porr. Det gör att det hamnar lite längre bort från oss själva, men ger bra ingångar till diskussioner om hur normer, ideal och moral har skiftat genom tiderna. Jag har använt materialet i årskurs 8 och 9 på biologilektioner i anslutning till temat Kärlek, sex och samlevnad, men det kan lika gärna behandlas inom historia, religion eller samhällskunskap till exempel.

Fortsätt läsa Att prata om PORR