Historieämnet ligger som en grund för förståelsen av vår samtid. Vi måste sätta oss in i det som varit för att förstå var vi är idag. Det är också med kunskaper om hur historien har skrivits ner, som vi kan hjälpa eleverna att nå ännu större förståelse för källkritik. Hur vet vi vad som är sant? Vems version är det som berättas? Hur ser man på samma historiska händelse i ett annat land?
Stockholms Stadsarkiv och Postmuseum har fram till september 2015 de parallella utställningarna Ärbar/Sedeslös som handlar om hur till exempel ord som ”hora” i kommentarsfälten på internet kan hänga ihop med 1800-talets syn på kvinnor, män, sexualitet och heder. Utställningen på Postmuseum visar texter från då och nu och visualiserar på ett pedagogiskt sett hur vi i allra högsta grad bär med oss bitar av historien in i den digitala världen.
Skolverket har tagit fram ett stödmaterial för att jobba med sex- och samlevnad och jämställdhet i ämnet historia. Där lyfts bland annat historikernas viktiga uppgift att beskriva det förflutna. Forskaren Bo Eriksson talar om hur synen på Drottning Kristina återspeglas i texterna om henne, beroende på i vilken tid texterna är skrivna. En spännande övning kan vara att se om eleverna kan hitta skillnaderna och få dem att reflektera över vilken makt historieskrivare har för att påverka hur vi ser på tillvaron.
Idag finns det strömningar i samhället som verkar för en stramare syn på nationalitet och landsgränser, samtidigt som det på internet skapas en värld där landsgränser suddas ut och begrepp som nationalitet och hudfärg blir fullkomligt ointressant. I det sammanhanget blir det intressant att titta på hur de nordiska staterna bildades och hur vår karta har förändrats genom tiderna.