I teacherhacks syn på digitalitet försöker vi se bortom verktygen. Det ska inte behövas en dator eller ens internet, för att kunna förbereda eleverna bättre på att vara medborgare i digitala samhället. Det vill vi lyfta eftersom det är lätt att lärare på skolor där tekniken inte finns, skyller på att det inte går och låter eleverna hamna ännu mer efter. Det går visst! Geografi med digitalt perspektiv handlar inte bara om att kunna köra kartnamnsträning via appar och spel, även om det är utmärkta verktyg. Det är kanske mer spännande att visualiera världen med google earth istället för en väggkarta, men det säger inget om att elevernas förståelse för världen eller kartan bli bättre.
För att komma vidare måste vi till exempel utmana och utforska våra förutfattade meningar om världens tillstånd. Det finns verktyg som gapminder som gör oss uppmärksamma på att vi kanske inte alltid har rätt bild av hur världen utvecklas. 2013 gjorde gapminder ett test med 15000 svenskar om hur de tror om relationerna mellan länder i världen. Gör gärna testet i kollegiet och jämför om ni ligger lika illa till som genomsnittliga svensken enligt gapminders resultat. (Ni geografilärare har säkert alla rätt, men som vanlig dödlig svenskfröken kan jag erkänna att jag var ute och cyklade i vissa frågor/Karin). Med hjälp av resurser direkt från universitet och institut, kan vi erbjuda färska siffror och ta del av aktuell forskning, oavsett om våra elever har en egen dator eller iPad i skolan.
I syftestexten i kursplanen för geografi blir det tydligt att fokus ligger på att kunna använda kunskaper för att analysera, utforska och värdera resultat av information. En orsak till att man lyft upp det, är att i resultaten från Skolverkets utvärdering av undervisningen i geografi, NU-03, framgick att eleverna hade svårt med djupare förståelse för hur man tolkar tabeller och diagram, och ett behov av att utveckla förmågan att resonera kring orsaker och konsekvenser.
Hållbarhetsaspekten är en annan viktig del av ämnet, som lyfts fram i kursplanen. Med kunskaper om vilka avstånd som varor skeppas, vilka naturtillgångar som skövlas för produktion, konsekvenserna för landskap när vegetation försvinner och erosionen ökar och så vidare, får eleverna bättre möjligheter till att fatta miljömässigt hållbara beslut.
Digitaliseringen påverkar också var vi bor och hur vi identifierar oss. Riktigt inbitna interneträvar menar att den nationella staten har spelat ut sin roll och att ett nytt samhälle utan gränser växer på internet. Internetvalutan Bitcoin skulle kunna vara ett exempel på en sådan tendens. Om vi bortser från något fanatiska idéer så kvarstår faktum att facebook idag är vår tredje största nation, sett till invånarantal. Det innebär att vi delar delar en slags medborgarskap med människor från hela världen. Det om något talar för att vi måste ta in det digitala perspektivet i skolan och hjälpa eleverna att förhålla sig till en värld som blir både större och mindre på samma gång.
Skolspanarna berättar om digitala verktyg i geografiundervisningen.