Patrik Sandström undervisar i Fysik och Matematik på Norra Real i Stockholm. Tillsammans med kollegorna Daniel Barker och Lars Adiels, har Patrik varit del i ett forskningsprojekt om flippat klassrum, Jippi, för att undersöka effekterna av undervisningen.
Här berättar Patrik om hur han ser på effekterna av digitaliseringen av undervisningen.
”Att ställa bra frågor utifrån det vi vet sedan tidigare samt kunna tolka och värdera svar vi får är vitala förmågor i det digitala samhället.”
Kristoffer Nordekvist arbetar på Montessoriskolan Luleå där han undervisar i biologi, fysik, kemi och teknik i årskurs 7-9. Sedan våren 2015 även förstelärare med fokus på hur skolan använder digitala resurser och vilka röda trådar som löper genom hela skolenheten. Kristoffer är intresserad av att ställa frågor, formativ bedömning, aktivering av eleverna samt digitala hjälpmedel.
Bloggenär framförallt till för Kristoffers elever, men alla är välkomna.
Kristoffer på twitter: @knordekvist. Twittrar mest om digitala hjälpmedel, frågeställningar, naturvetenskapliga nyheter och #dagensintrofråga som ställs till eleverna i början av lektionerna (beror på ämnet de läser).
Här berättar Kristoffer om hur han ser på vikten av att ställa bra frågor:
Fortsätt läsa Kristoffer Nordekvist om digitalisering av grundskolans NO-ämnen
Hur fungerar egentligen skolans trådlösa nätverk? Vad är elektromagnetisk strålning? Utsätts jag för någon slags hälsorisk på grund av trådlös teknik? Vilken betydelse har trådlös teknik haft för människors levnadsvillkor? Det här är en undersökande lektion som varvar naturvetenskaplig kunskap om elektromagnetism med källkritisk granskning av olika råd och rön.
Först måste begreppet elektromagnetism introduceras och förklaras. Efter det blir uppgiften mer undersökande och kan bland annat innehålla att skapa/rita en en modell över skolans trådlösa nätverk eller mynna ut i en kritisk granskning av olika källor med syfte att beskriva hälsorisker av trådlös teknik.
En till två lektioner
När vi köper mobiltelefoner pratar vi mest om vilken av de nyaste modellerna som är coola och snygga. Vi undrar vad som är billigast, med eller utan abonnemang? Hur ofta ställer vi oss frågan vilken mobil som är bäst för miljön? Tänker vi på hur arbetarna som tillverkar telefonerna har det i fabrikerna?
Just nu, i skrivande stund, har det sålts mer än 3 miljoner mobiltelefoner bara idag. Med en sådan marknad är det enormt viktigt att vi ser över hur de tillverkas, används och återvinns.
Mobiltelefonerna innehåller mineraler som dels är ändliga resurser, dels orsakar för tidig död vid brytningen av dem. Människorna som jobbar på fabrikerna där mobilerna tillverkas utsätts för kemikalier som vi anser så giftiga att vi inte får öppna ens en endaste telefon i skolmiljö, på grund av giftigheten.
Ta reda på vad vårt mobilanvändande kostar vår natur och andra människor på jorden.
I skriften Naturvetarna förändrar samhället finns flera exempel på hur samhället påverkats av naturvetenskapliga upptäckter. Radiotekniken till exempel har förändrat världen så fullständigt att vi idag har svårt att tänka oss en värld utan denna elektromagnetiska informationsförmedlare.
Kursplanen i fysik innehåller mycket riktigt ”hur olika typer av strålning kan användas i modern teknik, till exempel inom sjukvård och informationsteknik” (centralt innehåll i årskurs 7-9). Så, på fysiken kan vi verkligen nörda loss och undersöka hur det trådlösa nätverket fungerar, på frekvensnivå! Samtidigt finns det oro och negativ propaganda kring trådlös teknik. En annan viktig del av den digitaliserade fysiken är därför källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och samhällsdiskussioner.
I årskurs 7-9 ska fysiken också behandla ”elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället”. På bara ett par år har grenuttaget seglat upp som det allra viktigaste tillbehöret för en konferens. Har vår elkonsumtion förändrats i takt med digitaliseringen?
Här kan vi även resonera om vad radiotekniken fått för betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor. Och att behandla ”några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen” finns redan i fysikens centrala innehåll i årskurs 4-6. Där står det även om ”elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning”.
För årskurs 4-6 kan smarta telefoner användas som exempel på fysikaliska fenomen. Vad händer i batteriet när det laddas? Vad kan man göra för att spara batteritid? Hur hänger det ihop?