Work in progress… Textbearbetningar pågår under januari 2015
Ordet hack har sitt ursprung i modelljärnvägsklubben på MIT – Massachusetts Institute of Technology. Coola tekniska ändringar i universitetets allt mer komplexa modelljärnväg kallades ”hack” och den som kunde utföra ändringar kallades ”hacker”. Ett ”hack” utvecklades sedan till att bli alla möjliga tekniska bus på MIT. Man tar det som finns och gör det bättre eller roligare.
Källkritik, hållbar utveckling och hälsa är perspektiv från biologiämnet som har hög relevans i ett digitalt samhälle. Det går till exempel att undersöka olika digitala visualiseringsmetoder för naturvetenskaplig statistik och resonera om vad de får för konsekvenser. Mer handfast är kanske samtalet om vilka naturresurser som används i den digitala teknik som omger oss. Och en viktig hälsoaspekt är hur kroppen påverkas av stillasittande skärmaktiviteter.
Ett syfte med undervisningen i biologi är att eleverna ska få möjlighet att utveckla nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Naturvetenskapliga resonemang som startar i digitala vardagsnära exempel både förenklar bryggan till ett vetenskapligt förhållningssätt och breddar den digitala kompetensen.
Diskutera hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet
Årets julklapp 2014 var aktivitetsarmbandet. Med hjälp av det lagras personliga data som rörelseaktivitet, puls och sömn. Med hjälp av olika visualiseringar kan du sedan dela och tolka din hälsa. Aktivitetsarmandet kan vara ett exempel på naturvetenskapliga samtal om hälsa i ett digitaliserat samhälle.
Resonemang om naturresurser hör hemma i biologiämnet och väcker aktuella komplexa frågor om det digitala samhällets påverkan på miljön. Energikonsumtionen som digitaliseringen kräver är mer dominerande inom ämnet fysik (länk) medan kretsloppet för tekniskt avfall hör mer hemma på biologilektionen.
Resonemang om informationens och källornas användbarhet
Att kunna använda digitala verktyg som visualiseringsprogram eller informativa webbsidor är en grundläggande kunskap för att samla information. Att dessutom källkritiskt granska informationen och därigenom öva sig på att tolka en digital samtid är inte unikt för biologiämnet men så klart en viktig del av ett naturvetenskapligt förhållningssätt.
”Elektromagnetism och trådlös teknik” och ”Att prata om porr” är naturvetenskapliga frågeställningar och lektionsupplägg som inkluderar digital kompetens (länk till blogginlägg om digital kompetens).
De här uppgifterna handlar om den elevnära juridiken som tillämpas på nätet. Materialet kommer från Statens medieråds satsning No Hate Speech Movement.
Lyssna på en eller flera poddar och använd frågeställningarna i metodmaterialet för att diskutera vad som är okej och inte på internet.
En till två podcast per lektion (det finns totalt nio poddar)
Vilka uppgifter finns i min smarta enhet och vad får olika tjänsteleverantörer tillgång till? Var och hur lagras min data? Den här uppgiften handlar om att tolka användaravtal och redogöra för potentiella konsekvenser av texterna. Eleverna visar sin förståelse genom att översiktligt redogöra för och kommentera innehållet och detaljer.
Kolla på udraget ur Samsung Privacy Policy Details (innan och efter ändring) och George Orwells 1984. Hur har Samsung modifierat sitt avtal?
Ett annat sätt är att använda mer elevnära användaravtal till exempel Instagram’s Terms of Use.
På sidan Terms of service -didn’t read finns en översikt över några vanliga avtal som klassificeras efter en skala A till E.
En eller två lektioner
Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till globalisering, interkulturella relationer och hållbar samhällsutveckling. Kunskaper om samhället ger oss verktyg så att vi kan orientera oss och ta ansvar för vårt handlande i en komplex värld.
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
– reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
– analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
– analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
– uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
– söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
– reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.
Kommentarmaterial till kursplanen i samhällskunskap
Teacherhackarna Karin Nygårds och Terese Raymond leder under hösten 2014 ett av 11 lyckliga projekt som beviljats finansiering av Internetfonden! Projektet heter Hacka Läroplanen! och handlar om att tolka Lgr11 med digitala glasögon och förklara på vilket sätt det går att anta ett digitalt perspektiv på nuvarande styrdokument. Vi publicerar en hackad version av Lgr11 här på Teacherhack-webben i slutet av hösten.
Vi kommer även att publicera exempel på lektionsupplägg med digitalt tema, i alla 20 ämnen i Lgr11. Arbetet ska vara färdigt i januari 2015 så det blir en intensiv och rolig höst. Stay tuned för kommande projektuppdateringar!
Teacherhack ideell förening hade årsmöte idag och kan stolt presentera styrelsen för nästkommande verksamhetsår: Terese Raymond, Karin Nygårds och Martin Andersson.
Karin och Terese fortsätter sina förtroendeuppdrag från föregående år. Martin Andersson är IT-pedagog i Åkersberga och har en bakgrund som både lärare och rektor.
Vidare godkände årsmötet verksamhetsplanen för kommande år.
Digitala Skollyftet är en är en öppen digital fortbildning som vänder sig till skolsveriges alla lärare, skolbibliotekarier, skolledare m.fl som genom sin medverkan bidrar till att skapa det digitala lärarlyft vi som verkar i skolan vill se och behöver. Vid den 7 träffen hade Karin Nygårds och jag (Terese Raymond) äran att vara inspiratörer. Nedan kan ni se videon och läsa vårt inledande brandtal för verklig digitalkunskap i skolan.
Vi anser att digital kunskap är fundamental för att vara delaktig i dagens och morgondagens samhälle.
Digital kunskap innefattar, som vi ser det, mycket mer än den rent praktiska användningen av digitala verktyg och är inte heller beroende av att arbeta vid en skärm.
Att vara medborgare i ett digitalt samhälle ställer nya krav på kunskaper och förmågor, än vad som hittills varit nödvändigt. I dag räcker det inte att kunna skriva och läsa och räkna. Vi måste också kunna;
hantera ett ständigt flöde av information,
göra adekvata beslut beträffande vår säkerhet och integritet,
hantera att vårt eget material blir tillgängligt för andra och samtidigt lära oss hantera andras material på nätet,
avgränsa användandet och inte låta all vår tid konsumeras av tekniken.
Det är enkelt att tro att barn har digital kompetens eftersom de ofta och till synes obehindrat använder teknik i form av datorer, mobiler och läsplattor. Men det finns en risk att barnens digitala kunskap bara är ytflyt, det finns ingen djupare förståelse.
I läroplanen för grundskolan finns det gott om belägg för att använda datorer och digitala verktyg i så gott som samtliga ämnen. Och i de övergripande kunskapsmålen (Kapitel 2.2) står att eleverna ska kunna använda modern teknik som verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.
Kunskap om digitala verktyg innebär mer än att kunna skriva dokument i word eller göra en powerpoint. Att lämna eleverna ensamma på google, att själva sortera informationen är lika galet som att skicka ut dem oguidade i ett bibliotek och förvänta sig att de ska lära sig något.
Att hantera den digitala världen kräver andra kunskaper och förmågor än de vi har med oss från den gamla skolan. Vi måste alla lära nytt för att hantera detta.
Grunden för att förstå och hantera det digitala samhället, är kunskaper om kod.
Den som vet hur datorer fungerar och kommunicerar, kan göra bättre avvägda beslut om sitt agerande på internet. Genom förståelse för kod kan man också bättre förstå de beslut som andra fattar, beträffande lagar och regler runt internet och programvara.
Framtiden är inte en fast punkt vi är på väg mot, det är något vi skapar tillsammans. Den kodkunnige kan vara med i formandet av vår gemensamma framtid. Den okunnige är utelämnad till att förlita sig på att utvecklingen går åt rätt håll.
En viktig uppdrag som skolan har är att överbrygga ojämlikheter i samhället.
Oavsett bakgrund och kön ska skolan ge alla elever samma förutsättningar till vidare studier och yrkesval. Om vi inte skriver in kunskaper om kod och det digitala samhället, i läroplanen, riskerar många grupper fortsätta stå utanför.
Det saknas kvinnliga studenter på de tekniska linjerna och det är ont om kvinnor i teknikrelaterade yrken. Genom att föra in teknik och programmering tidigt i grundskolan, kan vi motverka gamla könsstereotypiska mönster.
Vi saknar krav på verklig digital kompetens i dagens läroplan, däribland programmeringskunskaper, som vi anser är grunden för den digitala kompetensen.
Stiftelsen för Internetinfrastruktur (.SE) har publicerat massor av internetrelaterade guider. Den senaste i raden är Barnhack! – kom igång med programmering. Guiden är en praktisk steg-för-steg handbok om hur du som vuxen kan arrangera Barnhack och inspirera barn att utforska och skapa med kod.
Guiden presenterar både olika verktyg som kan användas och ger praktiska tips om att organisera och genomföra ett programmeringsarrangemang för barn. Författaren har bland annat besökt Karin Nygårds som programmerar med elever 4-6 på Sjöstadsskolan och tagit del av deras arbete.
.SE har inlett ett samarbete med Tekniska Museet som kommer att arrangera kurser så att fler barn kan lära sig att programmera. Nästa kurstillfälle – Barnhack – programmera ditt eget spel – äger rum den 4 januari 2014.
Guiden Barnhack! – kom igång med programmering är en första del i en större satsning på att förklara it och internet för barn och unga. Stiftelsen anser att det är en viktig uppgift inför framtiden att väcka intresset hos juniorerna för hur datorer, programmering och nätet egentligen fungerar.
Eleverna på Sjöstadsskolan skapade en lekutbildningsshow för att avsluta en kurs i integritet och säkerhet på internet. Är du digitalsmartare än en femteklassare?” feat Marcin de Kaminski är ett koncept som utvecklats av Karin Nygårds och hennes elever tillsammans med Marcin de Kaminski. Eleverna fick först i uppdrag att undersöka olika typer av webbaserade säkerhetsaspekter. Själva eventet gick ut på en lek där eleverna utmanade sina föräldrar, och Marcin de Kaminski, i att kunna saker om nätet. Kvällen avslutades med en föreläsning av Marcin.