Författare: Karin

But first: Let me take a selfie!

Uppdrag

Analysera 2 självporträtt från olika tider och ett eget självporträtt eller en selfie. Jämför de olika uttrycken.

Material

Tidsåtgång

1-2 lektioner

Fortsätt läsa But first: Let me take a selfie!

Göra banor till Bee Bot

År 2 fick i uppgift att göra banor till BeeBot. Eleverna jobbade fyra och fyra. De fick ett stort papper, en linjal och färgpennor. Den enda ledtråden de fick var att de måste ta reda på hur långt biet går på ett tryck.

Tillsammans fick eleverna upptäcka hur man bäst mäter med en linjal och hur viktigt det är att man börjar på samma ställe varje gång.

Uppdrag

Göra egna banor till BeeBot.

Material

BeeBot.
A2 papper
Linjaler
pennor
färgpennor

Tidsåtgång

2 lektioner

Relevant centralt innehåll i årskurs 1-3

Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.

Kunskapskrav i år 3

Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder,

Använd gärna kommentarsfältet till att utveckla lektionsförslaget och beskriv era bästa tips för hur det här området kan utforskas tillsammans med eleverna. /Karin och Terese

Koda i låg- och mellanstadiet

Marina Nordin, Lärare, Utsäljeskolan Huddinge
Marina Nordin, Lärare, Utsäljeskolan Huddinge

”Eleverna fick titta på verklig kod och hur appar utvecklade sig. De trodde ofta att det var lika enkelt att tillverka apparna som att använda dem. När de fick se kod för första gången häpnade de.”

Marina Nordin är lärare i Ma/NO/Svenska och Engelska Utsäljeskolan. Hon jobbar parallellt med utveckling av pedagogiska appar och arbetar aktivt med att digitalisera undervisningen. Marina har tidigare arbetat på ett IT-företag. Här berättar hon om sitt arbete med programmering på låg och mellanstadiet.

Fortsätt läsa Koda i låg- och mellanstadiet

Introduktion till programmering i Kojo

Kojo är en programmeringsmiljö för att lära sig programmera i språket Scala. Det finns översatt till svenska av professor Björn Regnell och han har också tagit fram bra resurser för att använda både för elever och lärare.

På Sjöstadsskolan har vi använt Kojo från årskurs 2 och uppåt. Det är det verktyg vi använder i vår studie om vi kan använda programmering som stöd för inlärning av matematiska begrepp.

Här är den guide som eleverna i år 5 haft som grund när de varit lärare i årskurs 3. Planering år 3

Fortsätt läsa Introduktion till programmering i Kojo

Digitalt Teckenspråk för hörande

Maria Wahlund på Östervångskolan har hjälpt oss med den digitala dimensionen av teckenspråk för hörande.

Digitala verktyg en självklarhet och nödvändighet idag för att presentera, dela, ”läsa och skriva” på teckenspråk eftersom det inte finns någon skriven form av teckenspråk.

Det är mycket viktigt att ha gemensamt visuellt fokus i undervisning på och i teckenspråk så projektor, AppleTV eller  interaktiv skrivtavla används för genomgång och presentation i undervisningen. Om eleverna och pedagogerna har egna laptops eller iPads kan filma de sig själva. Små HD-kameror på stativ kan också användas för att filma och skapa teckenspråksproduktioner. Östervångskolan har även en inspelnings- och redigeringsstudio på skolan där de bland annat skapar nyhetssändningar till en infoskärm på teckenspråk.

Den digitala tekniken och internet har medfört helt nya möjligheter att dela och sprida teckenspråk. Man kan lätt lägga ut på youtube och på så sätt dela med sig av eget berättande. Facetime och andra appar för bildkommunikation ger möjlighet till direktkommunikation på sitt eget språk. Videochatten oovoo är populär.

På språkval på högstadiet på Östervångskolan har eleverna jobbat med att översätta och tolka sånger från svenska/engelska till teckenspråk. De har filmat in sångerna och lagt på vissa visuella effekter, redigerat. Det visades på julavslutningen. Att översätta sånger är vanligt i teckenspråksundervisning för hörande.

Ett nytt läromedel har kommit under hösten som heter Händernas Värld och är producerat av SPSM. Nybörjarmaterial i teckenspråk. Webbaserat. SPSM producerar även Ritade tecken som även finns som app.

Teckenspråket är inte internationellt, varje land har sitt eget teckenspråk även om det i många fall är lättare för två teckenspråkiga med olika språk att förstå varandra än hörande med olika språk. Det amerikanska teckenspråket lärs av många som har kontakter med teckenspråkiga i andra länder. Appen och webbsidan spread the sign finns för fraser på några olika teckenspråk.

På Östervångskolan har eleverna haft kontakt med andra länder bl a Australien. Eleverna skriver brev som de mailar och gjort filmer som delats på t ex vimeo och har haft lektion via Skype tillsammans Sverige och Australien. Eleverna tecknar på sitt teckenspråk och textar filmerna.

Vad kostar mobilen?

När vi köper mobiltelefoner pratar vi mest om vilken av de nyaste modellerna som är coola och snygga. Vi undrar vad som är billigast, med eller utan abonnemang? Hur ofta ställer vi oss frågan vilken mobil som är bäst för miljön? Tänker vi på hur arbetarna som tillverkar telefonerna har det i fabrikerna?

Just nu, i skrivande stund, har det sålts mer än 3 miljoner mobiltelefoner  bara idag. Med en sådan marknad är det enormt viktigt att vi ser över hur de tillverkas, används och återvinns.

Mobiltelefonerna innehåller mineraler som dels är ändliga resurser, dels orsakar för tidig död vid brytningen av dem. Människorna som jobbar på fabrikerna där mobilerna tillverkas utsätts för kemikalier som vi anser så giftiga att vi inte får öppna ens en endaste telefon i skolmiljö, på grund av giftigheten.

Ta reda på vad vårt mobilanvändande kostar vår natur och andra människor på jorden.

Fortsätt läsa Vad kostar mobilen?

Att prata om PORR

Porr är idag bara en knapptryckning bort. Internet har en förmåga att plocka fram pornografiskt material i de mest oväntade situationer. En del av våra elever kanske bara råkat hamna på fel sida, eller sett reklam för olika porrsidor i andra forum. En del söker sig dit självmant för att utforska sin egen och andras sexualitet. Eftersom det är så närvarande i den miljö eleverna oftast befinner sig i, måste vi ta upp och diskutera porr i skolan. Det är inte så lätt, varken för lärare eller elever, men bara för det, kan vi inte ducka för uppgiften.

I den här lektionen har jag valt att utgå från ett historiskt perspektiv på porr. Det gör att det hamnar lite längre bort från oss själva, men ger bra ingångar till diskussioner om hur normer, ideal och moral har skiftat genom tiderna. Jag har använt materialet i årskurs 8 och 9 på biologilektioner i anslutning till temat Kärlek, sex och samlevnad, men det kan lika gärna behandlas inom historia, religion eller samhällskunskap till exempel.

Fortsätt läsa Att prata om PORR

Hülya Basaran om digitaliseringen av jobbet med nyanlända elever

Hülya Basaran, förstelärare i Svenska som andraspråk, Trollhättan
Hülya Basaran, förstelärare i Svenska som andraspråk, Trollhättan

”Genom att lärare skapar uppgifter där eleverna kan använda Internet och digitala verktyg som mål och medel i sitt lärande erövrar eleven kunskaper som värdesätts i samhället. Det handlar om demokrati.”

Hülya Basaran jobbar med att utveckla verksamheten Välkomsten, en verksamhet som välkomnar alla nyanlända elever innan de börjar grundskolan i Trollhättans Stad. Uppdraget innebär att kartlägga, undervisa och inkludera nyanlända elever. Hülya driver också projekt med syftet att inkludera och öka måluppfyllelsen för nyanlända elever. Här berättar hon om hur viktig roll internet spelar i ett arbete med att välkomna nya elever in i språket och samhället.
Fortsätt läsa Hülya Basaran om digitaliseringen av jobbet med nyanlända elever