Undersök en näthatsdebatt och problematisera yttrandefrihetens gränser. Gör en vision för hur internet borde fungera och hur vi når dit.
Pascalidous blogginlägg
DN-artikel om Pascalidous avhopp
DN om hat från vänster
gällande lagar
nätaktivism
Nazisternas yttrandefrihet
1 lektion
Hyper Island är en skola som jobbar med alla möjliga olika utbildningar för kreativitet och digitalitet. Eller som de själva beskriver det: ”Hyper Island designar lärandeupplevelser som utmanar företag och individer att växa och förbli konkurrenskraftiga i en alltmer digitaliserad värld. Vårt sortiment av uppslukande program och kurser syftar till att utrusta dig med nödvändiga kunskaper och färdigheter för att leda förändring och påbörja en resa av livslångt lärande.”
Nu har de släppt en sida med en mängd olika tips för att skapa utmaningar i grupper. Lika bra att använda i klassrum med åttaåringar som med kollegorna.
Kommunikation på internet sker under helt andra former än vad vi är vana vid. Språket anpassas efter forum, vilket gör att gängse skrivregler inte längre gäller. Olika forum får sina egna regler.
Creepypasta är en speciell genre, som egentligen är störst på engelska, men som finns i bokform på svenska, sammanställd och översatt av Jack Werner.
Namnet Creepypasta är en lek med ordet Copypasta som kommer från copy, paste, dvs de kommandon som används för att kopiera och klistra in text till exempel. I många forum florerar dessa typer av texter, som återberättas och modifieras och vidareutvecklas.
I sociala medier uppstår ibland så kallade drev. Det är när många personer och medier reagerar tillsammans mot någon annan. En tweet från Justine Sacco fick till exempel enorma konsekvenser för henne. Här används en vanlig företeelse i sociala medier för att resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller.
Berätta om Saccos öde eller låt eleverna läsa artiklarna nedan. Resonera om hur vi kan se på Justine Saccos, Sam Biddles och ”hatarnas” agerande utifrån Konsekvensetik, Avsiktsetik och Situationsetik.
”Största glädjen för mig är ändå när man hör elever prata med sina föräldrar när de blir hämtade på fritids om saker vi har pratat om på Digitalkunskapen eller hur jag får höra från deras mentorer att det vi gör förenklar deras arbete.”
Mathias Mjörnheim
IT-pedagog och Förstelärare i skolutveckling
@ITmagister
Skönsmons skola är en kommunal F-6 skola med precis under 400 elever. Runt 2010 började skolan moderniseras, gröna tavlor byttes ut mot whiteboards och projektorer sattes upp i alla klassrum. En revolutionerande förändring för många, äntligen kunde man streama film och jobba med webb på ett mer naturligt sätt. Mathias stannade dock inte där utan ville fortsätta utvecklingen och förbättra/förenkla och göra lärandet mer interaktivt. 2012 började skolan, som ett led i detta, att sätta in SMART-Boards på skolan. Det gjorde lärandet interaktivt, på riktigt.
Att komma ny till ett land, att vara ensam om att inte förstå språket, eller vara en av många och inte hitta tillräckligt med målspråkstalare att umgås med för att få tillräckligt med input, det är sådana problem som vi kan använda oss av internet för att komma till rätta med.
Digitala verktyg hjälper till att översätta nästan simultant. Vi kan klippa in hela textsjok i en översättningsapp och låta eleverna lyssna på samma texter som klasskamraterna.
I sin uppsats Hur kan skrivande med digitala resurser bidra till elevers andraspråksinlärning? skriver Gertrud Ingelman att ”Slutsatsen är att digitala resurser vid skrivande har hög potential att förbättra andraspråksinlärning, men att det kräver lärare med digital kompetens som strukturerar undervisningen, väljer lämpliga uppgiftstyper och behärskar språkteknologi.”
Även Kristina Milotic kommer till slutsatsen i sin uppsats Dator och Internet som mervärde för klassrumsundervisningen i SVA, att digitala verktyg kan hjälpa elever i sin andraspråksutveckling, givet att lärarna förstår sig på verktygen och kan använda dem på rätt sätt.
Så här skriver Hülya Basaran om sin syn på svenska som andraspråk i en digitaliserad värld. En version med beskrivning av Hülya och länkar till hennes sidor hittar du här.
”Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Men om man inte kan tänka på svenska ska man då vänta med att tänka till man har lärt sig svenska?
Självklart inte.
Med webbresurser som översättningsverktyg kan eleverna använda sitt modersmål som en resurs när de lär sig svenska. Internet har inte de normer som ett klassrum har. Internet är flerspråkigt, multimodalt och värderar inte svenska språket till den grad att den utesluter elevens modersmål eller elevens alfabet.
Elever som lär sig svenska som ett andraspråk ska tänka, kommunicera och lära på sitt modersmål samtidigt som de lär sig svenska som andraspråk. Att använda digitala verktyg och Internet när nyanlända elever som lär sig svenska och är i början av sin språkutveckling i svenska har ett högt värde när lärandet med digitala verktyg sker multimodalt och oftast med direkt återkoppling. Att se ord visualiserade, höra uttal, skriva och träna på svenska genom kontinuerlig feedback skapar självförtroende hos nybörjaren. Att kunna använda den nyförvärvade vokabulären i samtal och kommunikation i och utanför klassrummet skapar insikt i hur man kan uttrycka sig och skapa dialog och ger tilltro till elevens förmåga.
Hur länge ska vi vänta? När är eleverna redo att tillträda Internet i sitt lärande? Ska vi vänta tills de kan svenska eller ska de lära sig svenska med Internet? Lärare bör ha mod att våga använda sig av bloggar och webbresurser i elevernas lärande. När elever publicerar sina texter på Internet gör de det för verkliga mottagare vilket motiverar eleverna till att prestera bättre när uppgiften känns meningsfull. Genom att lära sig något i ett verkligt sammanhang skapar verkligheten lust och glädje för lärandet. Skolarbetet blir meningsfullt och eleverna kan använda sig av sina erövrade kunskaper utanför skolan i ett verkligt sammanhang.
Elever som läser svenska som andraspråk är också elever som känner av utanförskapet som finns i samhället i form av segregerade bostadsområden och skolor. Att sedan utesluta elever från en arena där denna segregation inte råder, att inte skapa förutsättningar för att eleverna ska utveckla läs, skriv och navigeringsförmåga på Internet handlar om att upprätthålla det utanförskap som finns i samhället. Genom att lärare skapar uppgifter där eleverna kan använda Internet och digitala verktyg som mål och medel i sitt lärande erövrar eleven kunskaper som värdesätts i samhället. Det handlar om demokrati.
Vid en undersökning som Skolverket gjorde 2013 framkom att näst efter informationssökning är det uppsatsskrivning som datorer används mest till i grundskolan. Det känns väl rätt rimligt, eftersom skrivandet sker i många ämnen och att renskrivandet på dator är något eleverna använt datorer till redan innan web 2.0 slog igenom med publicering på nätet.
Med bloggar och andra digitala verktyg för publicering, har elevernas texter fått fler mottagare än lärare och klasskamrater, vilket förhoppningsvis leder till en ökad känsla av meningsfullhet i textproduktionen. Det pratas ofta om effekterna av publiceringen som motivation för eleverna, men det är ingen automatisk effekt. Hela internets karaktär är något skissartad och oredigerad, vilket gör att det inte automatiskt leder tankarna till hög kvalitet och korrekthet. I forum, bloggar och chat växer nya textgenres fram där förkortningar och förenklad grammatik är rådande. För att klara den korta och snabba formen skapas förkortningar och symboler som uttrycker mer än själva orden. Vissa uttryck kommer av internetfenomen, memes, vilket kräver viss kunskap om dessa för att förstås.
Här kan du läsa mer om chattspråk och om svenska språket på internet I dessa arbeten anser författarna att eleverna behärskar kodväxling så pass bra, att vi inte behöver oroa oss för att språket ska spilla över på skolsvenskan. I en annan uppsats kommer författarna fram till det motsatta, att skriftspråket har försämrats i komplexitet och korrekthet, influerat av chatt och sms. Min högst privata spaning är att mina elever inte verkar vara särskilt påverkade av att deras texter publiceras på nätet. Generellt är de inte mer intresserade av att skriva mer korrekt eller utförligt, utan det krävs att jag ställer krav för att de ska anstränga sig. Jag har dragit min egen slutsats att de helt enkelt inte är så brydda över hur texterna uppfattas. Jag tror inte det handlar om chattspråk, utan snarare att deras syn på internet och publicering inte är den samma som jag har. Det kan vara en mognadsfråga, då dessa elever inte är äldre än 12 år, men intressant är det i alla fall. Många andra lärare vittnar om sina elevers vilja att prestera bra vid webbpublicering, men hittills har jag inte sett någon forskning som bevisar att eleverna skriver kvalitativt bättre, bara kvantitativt mer.
Marie Nordmark har gjort en ämnesdidaktisk studie om digitalt skrivande i gymnasieskolan där hon lyfter behovet av att se den digitala skrivprocessen som den fjärde generationens skrivprocess, där allt sker simultant. Hon beskriver processen som skriva-spara-skicka. Studien är mycket läsvärd ur flera perspektiv, inte minst hur eleverna upplever undervisningen i skrivande med datorer.
I sin uppsats #dennyaskolan -en undersökning av IKT-användnings påverkan på lärarrollen och svenskämnet, har författarna Ekström och Hansson kommit fram till att lärarna ser störst positiv effekt av digitaliseringen i skrivandet. Att elever nu kan producera texter tillsammans i gemensamma dokument, samt att dessa gör det lättare att ge formativ bedömning, bidrar positivt till elevernas skrivutveckling. Däremot ser ingen av lärarna i studien någon fördel med digital läsning, för andra än elever med särskilda behov.
Läsning är ett omdebatterat ämne när det kommer till det digitala. Läser vi bättre eller sämre på skärmar? Därom tvistar de lärde. Här finns en vetenskaplig artikel om läsförståelse på skärm jämfört med papper, där en norsk studie kommit fram till att lärförståelsen blev sämre för skärmläsarna. Jag tror att det viktigaste är att vi erbjuder alternativ. Personligen föredrar jag pappersläsning och jag måste stryka under och anteckna när jag läser, annars minns jag ingenting. Vissa föredrar ljudböcker, men det somnar jag av. Att se elever som kämpat med läsning, sjunka in i en ljudbok är dock en ljuvlig syn.
Jag tror också att vi kan träna oss i att läsa på skärmar. Vid läsning på datorn kan det behövas ett rent fönster, att reklamen plockas bort med adblock eller använd tillägget Clearly för att få en ren text att läsa. Det finns knep att ta till och det är rätt intressant att diskutera tillsammans med eleverna hur de gör för att kunna koncentrera sig vid läsning på skärm eller på papper. Att hantera digitala verktyg är något vi lär oss allihop just nu. Om 20 år kommer allt se annorlunda ut.
Att skriva sig till läsning är en metod som gjort stark frammarsch i Sverige på senare år. Det har gjorts en hel del forskning på metoden och några av uppsatserna går att läsa här, här, här och här.
Oavsett om vi är direkt drabbade eller inte är uthängningar av olika slag en del av vår digitala vardag. Genom att jämföra moderna med historiska skeenden ges eleverna möjlighet att utveckla sin förmåga att använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer. Samtidigt skapar uppgiften viktiga samtal om uthängningar på sociala medier. Beroende på fokus kan uppgiften även inkludera förmåga att kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap.
Jämför texten om ”slut-shaming” (2014, Marcin de Kaminski) och Albert Einsteins brev till Marie Curie. Vad säger de om likheter och skillnader mellan samhället idag och för 100 år sedan?
1 lektion
Slutuppgift efter arbetet med Livet och Pengarna är att använda sig av förvärvad kunskap om konsumenträtt och internethandel för att göra en grundlig efterforskning för vad som är bästa konsumtionsalternativet för en önskad produkt.
Livet och Pengarna från Konsumentverket.
Lärarhandledningen till Livet och Pengarna.
Ung konsument
3-4 lektioner
Sabine Louvet är matte och NO-lärare på Äppelviksskolan i Stockholm. Hon är också programledare för Kalkyl, bloggar på Pedagog Stockholm och har medverkat i radioprogramserien Den gömda koden. Här nedan berättar hon om sitt förhållande till matematiken som finns överallt.
