Patrik Sandström undervisar i Fysik och Matematik på Norra Real i Stockholm. Tillsammans med kollegorna Daniel Barker och Lars Adiels, har Patrik varit del i ett forskningsprojekt om flippat klassrum, Jippi, för att undersöka effekterna av undervisningen.
Här berättar Patrik om hur han ser på effekterna av digitaliseringen av undervisningen.
“Att leva i en värld som förändrar kräver att man kan förändra sig själv.”
Carmen de Bruijckere är klasslärare i grundskolans tidigare år på Runbacka skolor (Runan) i Sollentuna. Här berättar Carmen om vad det innebär att undervisa yngre elever om programmering och makerkultur.
”Att ställa bra frågor utifrån det vi vet sedan tidigare samt kunna tolka och värdera svar vi får är vitala förmågor i det digitala samhället.”
Kristoffer Nordekvist arbetar på Montessoriskolan Luleå där han undervisar i biologi, fysik, kemi och teknik i årskurs 7-9. Sedan våren 2015 även förstelärare med fokus på hur skolan använder digitala resurser och vilka röda trådar som löper genom hela skolenheten. Kristoffer är intresserad av att ställa frågor, formativ bedömning, aktivering av eleverna samt digitala hjälpmedel.
Bloggenär framförallt till för Kristoffers elever, men alla är välkomna.
Kristoffer på twitter: @knordekvist. Twittrar mest om digitala hjälpmedel, frågeställningar, naturvetenskapliga nyheter och #dagensintrofråga som ställs till eleverna i början av lektionerna (beror på ämnet de läser).
Här berättar Kristoffer om hur han ser på vikten av att ställa bra frågor:
Fortsätt läsa Kristoffer Nordekvist om digitalisering av grundskolans NO-ämnen
studio.code.org är en bra resurs för de flesta åldrar. Med ett lärarkonto kan du följa elevernas framgångar och motgångar, samt att det finns ett gediget lärarmaterial med exempel på kringövningar och förklaringar till varför man gör olika delar. Funkar på både iPad och dator.
Bee-Bot är en liten robot som är lätt att programmera. Kan användas från 3 år och uppåt. Finns att beställa från Hands on Science och Amazon.com för ca 600 kr. Finns även som app till iPad. Ett problem med både robot och app är att man inte kan se vad eleven tryckt in och det är därför svårt att felsöka. I övrigt är biroboten ett av våra absoluta favoriter när det kommer till att introducera datalogiskt tänkande och programmering.
Vi leker en förenklad bild över hur internet fungerar.
papper med ettor och nollor
öppen yta att springa på
30 minuter
Fortbildning via radioprogram! Första avsnittet är 19 minuter långt och handlar Om Internet.
P3:s text om programmet:
”Internet har på några decennium kommit att bli ett självklart inslag svenskens liv, men hur fungerar det egentligen? Hur började det hela, vad är ett IP-nummer och vad gör folk egentligen på internet? Jonatan vittnar om hur det var på internet förr i tiden, berättar om sin korta och lite misslyckade flashbackkarriär och bjuder på en analys av svenskarnas googlevanor 2014.”
En av de böcker som påverkat mig mest i min digitala utveckling är Learning Futures av Keri Facer. Boken tar upp hur vi måste ändra skolan för att hantera framtiden. Bilden på framsidan symboliserar hur vi måste utvecklas för att bli fjärilar. I boken gör Facer en liknelse med att ge lärare digitala verktyg utan utbildning, är som att sätta vingar på en fjärilslarv. Det kommer inte funka. Det finns ingen snabb lösning. Inga genvägar.
Boken har ett perspektiv att vi kan skapa den framtid vi vill ha. Skolan har väldigt stort inflytande på den utvecklingen. Vi måste ta in och erkänna den makt vi i skolan har. Hur vi utformar skolan påverkar det samhälle vi vill ha i framtiden. Framtiden är inte en fast plats vi är på väg mot. Det är en väldigt viktig insikt som påverkar vår syn på hur vi ser på oss själva som lärare och vad vi kan göra för att förändra världen. Skolan kan vara navet utifrån hur vi utvecklar samhället.
Utforma ett eget Digitopia, alltså drömscenariot hur internet borde vara. Hur kan vi göra för att nå dit?
Lektionsmaterial från nohate.se
ca 4 lektioner
Lotta Fröjdfeldt är IT-pedagog i Eskilstuna. Här berättar hon om arbetet med programmering i Scratch för klass 5D och 5E på Edvardslundsskolan i Torshälla under våren 2015:
Under tre veckor under våren har vi arbetat med programmering i skolan. Det har vi gjort för att skapa en grundförståelse för vad programmering är för något. Vi har också samtalat om hur mycket i vår vardag som stryrs av olika program, programmerade av någon programmerare.
Vi började vårt arbete med att skapa ”program” åt varandra med papperspilar som talade om hur en spelmark skulle gå på ett spelbräde. På det sättet lärde vi oss om begreppen ”instruktion”, ”program”, ”loop” och ”funktioner”.
Fortsätt läsa Programmering på Edvardslundsskolan i Torshälla
”Genom att lyfta in verkligheten på lektionerna, framförallt med hjälp av digitala verktyg, så hittar man uppgifter som handlar om nuet, som berör eleverna och tillhör deras vardag.”
Camilla Askebäck Diaz, Södermalmsskolan i Stockholm och Linda Larsson, Karlbergsskolan i Köping. Arbetar som utbildningskonsulter samt förstelärare i digitala verktyg och Ma/NO-lärare.
Camilla skriver även på sin första bok om iPadanvändning i klassrummet.
Camillas blogg
Linda på twitter
Vår drivkraft är att vi vill att alla elever ska få samma möjlighet att utvecklas utifrån sin egen förmåga, det vi har sett i skolan är att digitala verktyg kan vara en stor del av det som gör att varje elev kommer till sin rätt både när det gäller arbetsuppgifternas utformning men också olika behov att uttrycka sig och hitta motivation till att vilja utvecklas. Med hjälp av digitala verktyg kan man lättare individanpassa och inspirera sina elever utifrån ett elevperspektiv.
Fortsätt läsa Camilla Askebäck Diaz och Linda Larsson om digitaliserad matematik