”Jag har ett tag varit så frustrerad över att eleverna fortfarande är digitala konsumenter i min sal, så jag gjorde ett försök att ändra formen för en traditionell företeelse, loggboken lite.”
Eva Söderberg är lärare i slöjd och svenska. Här beskriver hon hur digitaliseringen genomsyrar alla moment i hennes läraruppdrag och ger konkreta exempel från administration, praktiskt arbete i slöjden och fortbildning genom sociala medier.
Digitaliseringen har betytt ALLT för mig som lärare. Och den har pågått under alla mina 15 år som lärare, det är inget som skett över en natt, men det har naturligtvis ökat och förbättrats över tid. Digitaliseringen går att dela i 3 delar, som jag ser det.
En del är att jag som pedagog i slöjden oftast undervisar antingen halva skolan eller hela beroende på hur många slöjdlärare skolan har. Just nu har jag ALLA skolans elever under olika perioder på året. Detta innebär ca 500 elever. Allt administrativt sker digitalt (planering, formativ bedömning, loggböcker, bilder, poddar och filmer) vilket är en förutsättning för att undvika att gå under.
En annan del är vårt praktiska arbete i slöjden. Eleverna hittar information och inspiration på nätet, vi har en ständig, veckovis, individuell handledning i en digital loggbok förd i dialogform, jag filmar och gör poddar som ligger på min blogg men som också går att nå genom QR-koder på väggarna i klassrummet, eleverna fotar och filmar med sina iPads, telefoner eller datorer, resultatet kan bli till redovisning i form av filmer (valt att berätta mer om det i mitt exempel) och jag har utvärderingar, quiz och annat digitalt ex. Socrative och Kahoot.
Den tredje delen i vad digitaliseringen betytt för mig är närvaron i sociala medier. Vi är som sagt få inom ämnet på varje skola och det är lätt att bli ensam med sina funderingar. Jag får ständig fortbildning genom alla härliga kollegor som delar i nätverk för slöjd (FB), fördjupade diskussioner som tar mig vidare, lektionstips när det står still och råd när det gäller ex bedömningar eller fysiska förutsättningar på den egna skolan. Genom FB och Twitter kan jag också höja min röst och ge ett slöjdperspektiv på skoldebatten som förs och då också vara med och påverka.
Jag har ett tag varit så frustrerad över att eleverna fortfarande är digitala konsumenter i min sal, så jag gjorde ett försök att ändra formen för en traditionell företeelse, loggboken lite. I stället för att skriva i loggboken varje vecka uppmanar jag eleverna att ta mist tre bilder varje lektion och lägga i ett iMovie-projekt. (Dessa elever har varsin iPad) Vi gör detta under en avgränsad period när jag har ett hyfsat uppstyrt arbete för dem. Och krasst sett blir de kanske inte mer producenter för att de gör det här, det bara känns så.
Uppgiften är att under 5 veckor utforska textiltryck, applikation och symaskinen (tekniker, förmåga ett i kursplanen) samt att arbeta med symboler (tolka estetiska uttryck, förmåga 4 i kursplanen). Eleverna får varsin bit tyg att pryda med en för dem betydelsefull symbol, dessa sys sedan ihop till en tavla för klassrummet.
Lektion 1: Prova textiltryck, faila så mycket som möjligt (läs mer om detta i bloggen), redovisning av alla fel. Minst 3 foton/filmsnuttar till iMovie.
Lektion 2: Prova applikation, faila så mycket som möjligt igen, redovisning av alla fel. Minst 3 foton/filmsnuttar till iMovie.
Lektion 3-4: Jobba med den egna symbolen, redovisa vad man valt och hur man tänkt i gruppen. Minst 3 foton/filmsnuttar till iMovie.
Lektion 5: Läxa till denna gång, lägga ihop bilderna till film samt lägga till textremsor eller tal= göra klart dokumentationen.
På lektionen syr vi ihop rutorna och hjälps åt med filmerna om det krånglat för någon. Hinns det med blir det filmvisning med popcorn…
Hittills har jag bara gjort vecka 1 men jag gjorde något liknande fast mer improviserat i höstas med andra delen av de 6 klasserna. Då var uppgiften ett väldigt improviserat samarbete med bilden. De arbetade med ismer och jag ville att eleverna skulle tolka bilderna i broderi. Vi skippade loggbok och använde iMovie. Utvärderingen av terminen visade att en stor del av eleverna hade haft lättare att uttrycka sig kring sitt slöjdarbete i bild/film.
Jag vill att de genom bilderna tydligt även ska få syn på de fel de gör för jag är övertygad om att det är genom felen de lär sig. Jag riktar mig alltså inte mot några nya kunskapskrav i detta arbete, ändrar bara verktygens innehåll för att nå en annan del av elevernas förståelse. Produkten i slöjden, den med stort P blir inte fullt så dominant om jag låter dem arbeta med iMovie (=loggboken), processbeskrivningen blir tydligare och det är det jag vill komma åt. Det är ju hur som helst just arbetsprocessen som tar plats i kursplanen jämfört med slöjdalstret i elevernas kursplan. Detta är vi många slöjdlärare som kämpar med, hur kan vi tydliggöra vad kursplanen efterfrågar? Jag hoppas ha hittat ett sätt…
Mer om Eva Söderbergs digitala arbete i svenska och slöjd
Eva Söderberg om sin syn på datorer och slöjd på Biblioteksmässan 2014.
Blogg med lektionsplaneringar till elever
Blogg med tankar och funderingar