Oavsett om vi är direkt drabbade eller inte är uthängningar av olika slag en del av vår digitala vardag. Genom att jämföra moderna med historiska skeenden ges eleverna möjlighet att utveckla sin förmåga att använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer. Samtidigt skapar uppgiften viktiga samtal om uthängningar på sociala medier. Beroende på fokus kan uppgiften även inkludera förmåga att kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap.
Uppdrag
Jämför texten om ”slut-shaming” (2014, Marcin de Kaminski) och Albert Einsteins brev till Marie Curie. Vad säger de om likheter och skillnader mellan samhället idag och för 100 år sedan?
Material
- Slut-shaming av Marcin de Kaminski (2014)
- Albert Einsteins brev till Marie Curie (1911)
Tidsåtgång
1 lektion
Relevant centralt innehåll i årskurs 7-9
Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.
Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.
Kunskapskrav (åk 9) som kan uppnås
- Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i.
- Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla och till viss del underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då /…/ resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
Använd gärna kommentarsfältet till att utveckla lektionsförslaget och beskriv era bästa tips för hur det här området kan utforskas tillsammans med eleverna. /Karin och Terese