Digital Lgr11 – Teacherhack

Digitalt Svenska som andraspråk

Att komma ny till ett land, att vara ensam om att inte förstå språket, eller vara en av många och inte hitta tillräckligt med målspråkstalare att umgås med för att få tillräckligt med input, det är sådana problem som vi kan använda oss av internet för att komma till rätta med.

Digitala verktyg hjälper till att översätta nästan simultant. Vi kan klippa in hela textsjok i en översättningsapp och låta eleverna lyssna på samma texter som klasskamraterna.

I sin uppsats Hur kan skrivande med digitala resurser bidra till elevers andraspråksinlärning? skriver Gertrud Ingelman att ”Slutsatsen är att digitala resurser vid skrivande har hög potential att förbättra andraspråksinlärning, men att det kräver lärare med digital kompetens som strukturerar undervisningen, väljer lämpliga uppgiftstyper och behärskar språkteknologi.”

Även Kristina Milotic kommer till slutsatsen i sin uppsats Dator och Internet som mervärde för klassrumsundervisningen i SVA, att digitala verktyg kan hjälpa elever i sin andraspråksutveckling, givet att lärarna förstår sig på verktygen och kan använda dem på rätt sätt.

Så här skriver Hülya Basaran om sin syn på svenska som andraspråk i en digitaliserad värld. En version med beskrivning av Hülya och länkar till hennes sidor hittar du här.

”Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Men om man inte kan tänka på svenska ska man då vänta med att tänka till man har lärt sig svenska?

Självklart inte.

Med webbresurser som översättningsverktyg kan eleverna använda sitt modersmål som en resurs när de lär sig svenska. Internet har inte de normer som ett klassrum har. Internet är flerspråkigt, multimodalt och värderar inte svenska språket till den grad att den utesluter elevens modersmål eller elevens alfabet.

Elever som lär sig svenska som ett andraspråk ska tänka, kommunicera och lära på sitt modersmål samtidigt som de lär sig svenska som andraspråk. Att använda digitala verktyg och Internet när nyanlända elever som lär sig svenska och är i början av sin språkutveckling i svenska har ett högt värde när lärandet med digitala verktyg sker multimodalt och oftast med direkt återkoppling. Att se ord visualiserade, höra uttal, skriva och träna på svenska genom kontinuerlig feedback skapar självförtroende hos nybörjaren. Att kunna använda den nyförvärvade vokabulären i samtal och kommunikation i och utanför klassrummet skapar insikt i hur man kan uttrycka sig och skapa dialog och ger tilltro till elevens förmåga.

Hur länge ska vi vänta? När är eleverna redo att tillträda Internet i sitt lärande? Ska vi vänta tills de kan svenska eller ska de lära sig svenska med Internet? Lärare bör ha mod att våga använda sig av bloggar och webbresurser i elevernas lärande. När elever publicerar sina texter på Internet gör de det för verkliga mottagare vilket motiverar eleverna till att prestera bättre när uppgiften känns meningsfull. Genom att lära sig något i ett verkligt sammanhang skapar verkligheten lust och glädje för lärandet. Skolarbetet blir meningsfullt och eleverna kan använda sig av sina erövrade kunskaper utanför skolan i ett verkligt sammanhang.

Elever som läser svenska som andraspråk är också elever som känner av utanförskapet som finns i samhället i form av segregerade bostadsområden och skolor. Att sedan utesluta elever från en arena där denna segregation inte råder, att inte skapa förutsättningar för att eleverna ska utveckla läs, skriv och navigeringsförmåga på Internet handlar om att upprätthålla det utanförskap som finns i samhället. Genom att lärare skapar uppgifter där eleverna kan använda Internet och digitala verktyg som mål och medel i sitt lärande erövrar eleven kunskaper som värdesätts i samhället. Det handlar om demokrati.

Digital Svenska

Vid en undersökning som Skolverket gjorde 2013 framkom att näst efter informationssökning är det uppsatsskrivning som datorer används mest till i grundskolan. Det känns väl rätt rimligt, eftersom skrivandet sker i många ämnen och att renskrivandet på dator är något eleverna använt datorer till redan innan web 2.0 slog igenom med publicering på nätet.

Med bloggar och andra digitala verktyg för publicering, har elevernas texter fått fler mottagare än lärare och klasskamrater, vilket förhoppningsvis leder till en ökad känsla av meningsfullhet i textproduktionen. Det pratas ofta om effekterna av publiceringen som motivation för eleverna, men det är ingen automatisk effekt. Hela internets karaktär är något skissartad och oredigerad, vilket gör att det inte automatiskt leder tankarna till hög kvalitet och korrekthet. I forum, bloggar och chat växer nya textgenres fram där förkortningar och förenklad grammatik är rådande. För att klara den korta och snabba formen skapas förkortningar och symboler som uttrycker mer än själva orden. Vissa uttryck kommer av internetfenomen, memes, vilket kräver viss kunskap om dessa för att förstås.

Här kan du läsa mer om chattspråk och om svenska språket på internet I dessa arbeten anser författarna att eleverna behärskar kodväxling så pass bra, att vi inte behöver oroa oss för att språket ska spilla över på skolsvenskan. I en annan uppsats kommer författarna fram till det motsatta, att skriftspråket har försämrats i komplexitet och korrekthet, influerat av chatt och sms. Min högst privata spaning är att mina elever inte verkar vara särskilt påverkade av att deras texter publiceras på nätet. Generellt är de inte mer intresserade av att skriva mer korrekt eller utförligt, utan det krävs att jag ställer krav för att de ska anstränga sig. Jag har dragit min egen slutsats att de helt enkelt inte är så brydda över hur texterna uppfattas. Jag tror inte det handlar om chattspråk, utan snarare att deras syn på internet och publicering inte är den samma som jag har. Det kan vara en mognadsfråga, då dessa elever inte är äldre än 12 år, men intressant är det i alla fall. Många andra lärare vittnar om sina elevers vilja att prestera bra vid webbpublicering, men hittills har jag inte sett någon forskning som bevisar att eleverna skriver kvalitativt bättre, bara kvantitativt mer.

Marie Nordmark har gjort en ämnesdidaktisk studie om digitalt skrivande i gymnasieskolan där hon lyfter behovet av att se den digitala skrivprocessen som den fjärde generationens skrivprocess, där allt sker simultant. Hon beskriver processen som skriva-spara-skicka. Studien är mycket läsvärd ur flera perspektiv, inte minst hur eleverna upplever undervisningen i skrivande med datorer.

I sin uppsats #dennyaskolan -en undersökning av IKT-användnings påverkan på lärarrollen och svenskämnet, har författarna Ekström och Hansson kommit fram till att lärarna ser störst positiv effekt av digitaliseringen i skrivandet. Att elever nu kan producera texter tillsammans i gemensamma dokument, samt att dessa gör det lättare att ge formativ bedömning, bidrar positivt till elevernas skrivutveckling. Däremot ser ingen av lärarna i studien någon fördel med digital läsning, för andra än elever med särskilda behov.

Läsning är ett omdebatterat ämne när det kommer till det digitala. Läser vi bättre eller sämre på skärmar? Därom tvistar de lärde. Här finns en vetenskaplig artikel om läsförståelse på skärm jämfört med papper, där en norsk studie kommit fram till att lärförståelsen blev sämre för skärmläsarna. Jag tror att det viktigaste är att vi erbjuder alternativ. Personligen föredrar jag pappersläsning och jag måste stryka under och anteckna när jag läser, annars minns jag ingenting. Vissa föredrar ljudböcker, men det somnar jag av. Att se elever som kämpat med läsning, sjunka in i en ljudbok är dock en ljuvlig syn.

Jag tror också att vi kan träna oss i att läsa på skärmar. Vid läsning på datorn kan det behövas ett rent fönster, att reklamen plockas bort med adblock eller använd tillägget Clearly för att få en ren text att läsa. Det finns knep att ta till och det är rätt intressant att diskutera tillsammans med eleverna hur de gör för att kunna koncentrera sig vid läsning på skärm eller på papper. Att hantera digitala verktyg är något vi lär oss allihop just nu. Om 20 år kommer allt se annorlunda ut.

Att skriva sig till läsning är en metod som gjort stark frammarsch i Sverige på senare år. Det har gjorts en hel del forskning på metoden och några av uppsatserna går att läsa här, här, här och här.

Digitalt Teckenspråk för hörande

Maria Wahlund på Östervångskolan har hjälpt oss med den digitala dimensionen av teckenspråk för hörande.

Digitala verktyg en självklarhet och nödvändighet idag för att presentera, dela, ”läsa och skriva” på teckenspråk eftersom det inte finns någon skriven form av teckenspråk.

Det är mycket viktigt att ha gemensamt visuellt fokus i undervisning på och i teckenspråk så projektor, AppleTV eller interaktiv skrivtavla används för genomgång och presentation i undervisningen. Om eleverna och pedagogerna har egna laptops eller iPads kan filma de sig själva. Små HD-kameror på stativ kan också användas för att filma och skapa teckenspråksproduktioner. Östervångskolan har även en inspelnings- och redigeringsstudio på skolan där de bland annat skapar nyhetssändningar till en infoskärm på teckenspråk.

Den digitala tekniken och internet har medfört helt nya möjligheter att dela och sprida teckenspråk. Man kan lätt lägga ut på youtube och på så sätt dela med sig av eget berättande. Facetime och andra appar för bildkommunikation ger möjlighet till direktkommunikation på sitt eget språk. Videochatten oovoo är populär.

På språkval på högstadiet på Östervångskolan har eleverna jobbat med att översätta och tolka sånger från svenska/engelska till teckenspråk. De har filmat in sångerna och lagt på vissa visuella effekter, redigerat. Det visades på julavslutningen. Att översätta sånger är vanligt i teckenspråksundervisning för hörande.

Ett nytt läromedel har kommit under hösten som heter Händernas Värld och är producerat av SPSM. Nybörjarmaterial i teckenspråk. Webbaserat. SPSM producerar även Ritade tecken som även finns som app.

Teckenspråket är inte internationellt, varje land har sitt eget teckenspråk även om det i många fall är lättare för två teckenspråkiga med olika språk att förstå varandra än hörande med olika språk. Det amerikanska teckenspråket lärs av många som har kontakter med teckenspråkiga i andra länder. Appen och webbsidan spread the sign finns för fraser på några olika teckenspråk.

På Östervångskolan har eleverna haft kontakt med andra länder bl a Australien. Eleverna skriver brev som de mailar och gjort filmer som delats på t ex vimeo och har haft lektion via Skype tillsammans Sverige och Australien. Eleverna tecknar på sitt teckenspråk och textar filmerna.

Digital Religion

Hur skapar unga sin identitet idag? På nittiotalet hängde det på att se snygg ut i skolkatalogen en gång om året. Det var där chansen fanns till att visa upp sig och befästa ”det här är jag”. Idag kan unga lägga upp olika bilder på sig själv på instagram och liksom mejsla fram sin personlighet. Vem vill jag vara? Vem vill andra att jag ska vara? Vilka bilder får flest likes och vad händer om ingen vill varken följa mig eller gilla mina bilder?

Religionsämnet är det som ger störst möjlighet till att ta sig dessa viktiga och engagerande frågor. Vem är jag och vem vill jag bli? Det anses så viktigt att det är ett av huvudsyftena med ämnet, att eleverna ska få reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet.

Men hur gör man då? om en kompis börjar lägga upp konstiga bilder, om någon i klassen råkar ut för elaka kommentarer, och är det överhuvudtaget rätt att skaffa ett konto på instagram när man inte ens fyllt 13?
Unga har ett stort behov av att resonera och argumentera kring dessa frågor som dyker upp i olika skepnader. De hanterar moraliska frågeställningar kanske varje dag och förtjänar att få hjälp att sätta en ram på sina tankar. De behöver granska sina och andras värderingar utifrån etiska begrepp och modeller.

Digitalt rollspel i religionsundervisningen

Digital Historia

Historieämnet ligger som en grund för förståelsen av vår samtid. Vi måste sätta oss in i det som varit för att förstå var vi är idag. Det är också med kunskaper om hur historien har skrivits ner, som vi kan hjälpa eleverna att nå ännu större förståelse för källkritik. Hur vet vi vad som är sant? Vems version är det som berättas? Hur ser man på samma historiska händelse i ett annat land?

Stockholms Stadsarkiv och Postmuseum har fram till september 2015 de parallella utställningarna Ärbar/Sedeslös som handlar om hur till exempel ord som ”hora” i kommentarsfälten på internet kan hänga ihop med 1800-talets syn på kvinnor, män, sexualitet och heder. Utställningen på Postmuseum visar texter från då och nu och visualiserar på ett pedagogiskt sett hur vi i allra högsta grad bär med oss bitar av historien in i den digitala världen.

Skolverket har tagit fram ett stödmaterial för att jobba med sex- och samlevnad och jämställdhet i ämnet historia. Där lyfts bland annat historikernas viktiga uppgift att beskriva det förflutna. Forskaren Bo Eriksson talar om hur synen på Drottning Kristina återspeglas i texterna om henne, beroende på i vilken tid texterna är skrivna. En spännande övning kan vara att se om eleverna kan hitta skillnaderna och få dem att reflektera över vilken makt historieskrivare har för att påverka hur vi ser på tillvaron.

Idag finns det strömningar i samhället som verkar för en stramare syn på nationalitet och landsgränser, samtidigt som det på internet skapas en värld där landsgränser suddas ut och begrepp som nationalitet och hudfärg blir fullkomligt ointressant. I det sammanhanget blir det intressant att titta på hur de nordiska staterna bildades och hur vår karta har förändrats genom tiderna.

Digital Geografi

I teacherhacks syn på digitalitet försöker vi se bortom verktygen. Det ska inte behövas en dator eller ens internet, för att kunna förbereda eleverna bättre på att vara medborgare i digitala samhället. Det vill vi lyfta eftersom det är lätt att lärare på skolor där tekniken inte finns, skyller på att det inte går och låter eleverna hamna ännu mer efter. Det går visst! Geografi med digitalt perspektiv handlar inte bara om att kunna köra kartnamnsträning via appar och spel, även om det är utmärkta verktyg. Det är kanske mer spännande att visualiera världen med google earth istället för en väggkarta, men det säger inget om att elevernas förståelse för världen eller kartan bli bättre.

För att komma vidare måste vi till exempel utmana och utforska våra förutfattade meningar om världens tillstånd. Det finns verktyg som gapminder som gör oss uppmärksamma på att vi kanske inte alltid har rätt bild av hur världen utvecklas. 2013 gjorde gapminder ett test med 15000 svenskar om hur de tror om relationerna mellan länder i världen. Gör gärna testet i kollegiet och jämför om ni ligger lika illa till som genomsnittliga svensken enligt gapminders resultat. (Ni geografilärare har säkert alla rätt, men som vanlig dödlig svenskfröken kan jag erkänna att jag var ute och cyklade i vissa frågor/Karin). Med hjälp av resurser direkt från universitet och institut, kan vi erbjuda färska siffror och ta del av aktuell forskning, oavsett om våra elever har en egen dator eller iPad i skolan.

I syftestexten i kursplanen för geografi blir det tydligt att fokus ligger på att kunna använda kunskaper för att analysera, utforska och värdera resultat av information. En orsak till att man lyft upp det, är att i resultaten från Skolverkets utvärdering av undervisningen i geografi, NU-03, framgick att eleverna hade svårt med djupare förståelse för hur man tolkar tabeller och diagram, och ett behov av att utveckla förmågan att resonera kring orsaker och konsekvenser.

Hållbarhetsaspekten är en annan viktig del av ämnet, som lyfts fram i kursplanen. Med kunskaper om vilka avstånd som varor skeppas, vilka naturtillgångar som skövlas för produktion, konsekvenserna för landskap när vegetation försvinner och erosionen ökar och så vidare, får eleverna bättre möjligheter till att fatta miljömässigt hållbara beslut.

Digitaliseringen påverkar också var vi bor och hur vi identifierar oss. Riktigt inbitna interneträvar menar att den nationella staten har spelat ut sin roll och att ett nytt samhälle utan gränser växer på internet. Internetvalutan Bitcoin skulle kunna vara ett exempel på en sådan tendens. Om vi bortser från något fanatiska idéer så kvarstår faktum att facebook idag är vår tredje största nation, sett till invånarantal. Det innebär att vi delar delar en slags medborgarskap med människor från hela världen. Det om något talar för att vi måste ta in det digitala perspektivet i skolan och hjälpa eleverna att förhålla sig till en värld som blir både större och mindre på samma gång.

Källa: Leverage. Social media image via Shutterstock

Skolspanarna berättar om digitala verktyg i geografiundervisningen.

Digital Teknik

Ett syfte med teknikämnet i grundskolan är att göra tekniken synlig och begriplig, eftersom den omger oss hela tiden. I dag är den digitala tekniken än mer central än för några år sedan, därför bör den lyftas in så tidigt som möjligt. Med en tendens till snudd på övertro på tekniken, är det viktigt att reflektera över vad som verkligen kan lösas av digitala verktyg och vad som är mänskliga problem som måste lösas med andra medel. Det går inte att skapa appar till allting och det går inte att filtrera bort allt elände i världen. Det är en minst lika viktig insikt, som att det går att finna nya lösningar. Att värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö är därför en förmåga som ligger till grund för teknikämnets innehåll och kunskapskrav.

Kursplanen tar inte upp tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information som ett centralt innehåll förrän i år 7-9, men det betyder inte att vi inte kan inkludera det redan tidigare. Med hjälp av verktyg som LEGO Mindstorms, Little Bits, Arduino, Kano, Raspberry Pi och makey makey går det att jobba med mekanik, konstruktion, hållfasthet och elektricitet till exempel, samtidigt som eleverna lär sig styra med hjälp av programmering.

Vi tror att det är viktigt att redan tidigt börja fundera över hur den digitala tekniken påverkar oss. Vad innebär det för oss om föräldrar kan hålla koll på sina barn via appar ? Vad innebär det att vi umgås med vänner via datorn eller mobilen? Hur mycket el är vi beroende av och hur påverkar det miljön? Det här med att operera in chip i handen, är det praktiskt eller en tokig idé? Vart vill vi att den tekniska utvecklingen ska ta oss? Vi är till viss del med och påverkar den.

Digital Samhällskunskap

Tänk dig ett Sverige utan internet. Att vi plötsligt inte har tillgång till uppkoppling av en eller annan orsak. Hur mycket skulle det påverka vårt samhälle? Om vi tittar på Samhällskunskapens fem delar: de sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska aspekterna av samhället, hur skulle respektive del påverkas om vi kollektivt förlorade tillgången till internet?

Det sociala samhället ställs inför det faktum att vi får svårare att kommunicera. Plötsligt måste vi ringa till varandra om vi vill prata och då gäller det ju att det inte är ip-telefoni vi använder. All brevväxling måste ske via fysiska brev och för att det ska fungera måste vi anställa en väldigt massa brevbärare och bygga ut posthanteringen. E-biljetter fungerar inte längre när vi ska resa.

Det mediala samhället blir en dröm för alla papperstidningar, men också en mardröm då det blir mycket svårare att bevaka omvärlden utan internet. Korrespondenterna måste skicka sina artiklar och bilder med post. Ingen direktsändning där inte. Vår digital-TV funkar inte, och inte heller någon av alla tjänster vi vant oss att konsumera film och TV via. Får regeringen igenom sitt beslut om DAB radio, så fungerar ju inte ens det längre. För masskommunikation får vi finna oss i att inte nå ut fortare än på ett dygn, så vida vi inte tar till gamla hederliga knep som ridande budbärare.

Det rättsliga systemet tappar koll på alla register som ligger online. Det går inte att göra samkörningar med externa källor och hela samhället blir mindre rättssäkert.

Det ekonomiska systemet lär helt gå om intet, då vi har väldigt mycket information i våra internetbanker. Alla aktieinnehav, bolån och sparkonton, hur ska vi reda ut allt det, utan tillgång till internet?

Det politiska samhället påverkas av att vi inte har samma möjlighet att påverka direkt och inte snabba nyhetsflöde.

Digital Slöjd

Om vi med största sannolikhet inte kan förutspå vad vår framtid har att erbjuda oss, måste vi göra någon slags riskanalys över vad som ändå kan tänkas behövas för att leva och verka i en föränderlig värld. Om vi inte vet vilka verktyg som kommer finnas, eller vilka material vi har att hantera, då är det kanske en rimlig tanke att vi bör rusta eleverna för att klara ett liv i förändring. Att kunna tillverka något med sina händer, att kunna laga föremål, omforma eller skapa nytt, är vad mänskligheten ägnat sig åt sedan stenåldern. Det känns troligt att det kommer fortsätta vara viktigt även i framtiden, oavsett om vi hamnar i en värld full av robotar eller om vi får en energikris och tvingas tillverka allt för hand.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla idéer, överväga olika lösningar, framställa föremål och värdera resultat.

I inget annat ämne i läroplanen är skapande processen lika tydlig. Det är i slöjdämnet som eleven ska få möjlighet att utforska den praktiska problemlösningen. Det finns inget färdigt facit, men alla val får tydliga konsekvenser. Det krävs kunskap om material, verktyg och tekniker, för att kunna välja mellan olika lösningar. Ämnet ställer också krav på eleven att kan fatta egna beslut och utvärdera sitt resultat under arbetets gång.

Näringsdepartementet byter sin engelska titel till ”Ministry of Enterprise and Innovation”. Att ett departement byter namn behöver inte betyda en politisk förändring, men det är en väldigt tydlig signal om att innovation är ett prioriterat område för regeringen. I slöjdens centrala innehåll finns en tydlig designprocess.

Mer läsning på dessa länkar:
dataslojd
slojd.nu

Digital Musik

Kursplanen i musik har tre huvudsyften: att spela och sjunga, skapa och gestalta samt att analysera och samtala. Alla tre syftena påverkas av vårt digitaliserade samhälle.

Vi kan spela och sjunga med folk på andra sidan jorden via Skype, precis som Helena från Bergsskolan i Luleå har gjort.

Vi har fått nya verktyg att skapa med. Garageband och liknande program gör det lätt att skapa egen musik och dela med sig av den.

Vikten av att kunna analysera och samtala om musik är mycket relevant eftersom vi möter musik som påverkan på oss i allt från dataspel till nyhetsinslag.

Något vi faktiskt saknar i kursplanen i musik är kunskap om upphovsrätt. Musikindustrin har ju blivit väldigt förändrad sedan några år tillbaka och upphovsrättens existens måste lyftas fram tydligare. Kanske är det i analys och samtalsdelen som vi kan ta upp och problematisera.